Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Atlantis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atlantis—Atom
139
Atla’ntis, en av Platon omtalad sagoö, som
forntiden förlade till Atlantiska havet, i
vilket den på en natt skall ha sjunkit. I
alla tider har Atlantis varit föremål för
växlande hypoteser, men fråg-an om dess
existens och ev. läg-e är ännu i dag olöst.
Atla’ntisk, som tillhör Atlantiska oceanen 1.
kringliggande länder.
Atla’ntiska kablar, telegrafledningar i
Atlantiska havet mellan Europa och
Amerika.
Atla’ntisk tid, geoL, en postglacial period
med varmt och fuktigt klimat.
AtIantosa’uros, paleont., en 36 m. lång,
växtätande landödla från juraperioden.
A’tlas, gr. myt., en titan, som var dömd att
bära himlavalvet; ett högt berg i n.
Afrika; samling av kartor, vetenskapliga
planschverk o. d.; ett slags vävnad; anat.,
första halskotan i ryggraden. — Atlas 1.
Atla’nt, även Telamon, byggn., manlig
bild, som i st. f. pelare uppbär bjälklag,
listverk o. d. Jfr Karyatid.
A’tlasbärträ, se Rönnbärsträ.
A’tlas-cedern, se under Ceder. —
Atlas-dynamit, kem., ett sprängmedel. —
Atlas-erz, miner., ett slags glänsande,
smaragdgrön kopparmalm. — Atlasfåglar, zool.,
ett släkte paradisfåglar. — Atlasglas,
föremål av färgat, räfflat glas, som
försetts med överdrag av färgat glas, så att
det inneslutes luft i varje räffla. —
Atlas-orange, en anilinfärg. — Atlaspapper 1.
Satine’papper, ett sidenglänsande papper,
satinerat med talkpulver. —
Atlasspinna-ren, zool., en nattfjäril av gruppen
spin-nare, den största av alla kända fjärilar,
är nära en kvarts meter mellan
vingspetsarna.
A’tlas- 1. Satine’ttholts, Atlas- 1. Satinträ,
erhålles av ett i Västindien inhemskt träd,
Fero’lia guiane’nsis. Virket är stundom
Ijusgult med skimrande fläckar, stundom
rött med gula strimmor.
A’tlasspat, Sati’nspat, Faserkalk, miner., en
trådig varietet av kalkspat, som användes
till prydnader
A’tlastryck 1. Sati’ntryck, avtryck från etsad
1. graverad plåt på atlas 1. satin, som under
1700-t. utfördes till omväxling med
pergamentstrycken.
A’tlasträ, se Atlasholz.
Atle, fornnordiskt mansnamn, sträng, modig.
Atle’t (gr. athlete’s, av athlo’s, kamp),
fäk-tare, kämpe. — Atletisk, fäkt- 1.
brott-ninJ>:skonst. — Atle’tisk, jättelik; stark,
reslig. — Atleti’sm, avart av gymnastik,
med långt driven, ensidig uppövning av
vissa färdigheter, vari blott ett fåtal
kunna deltaga.
Atmiatri’ 1 Atmidiatri’ (av gr. atmo’s, dunst,
ånga, rök, och iatre’ia, läkekonst),
inandning av klor, svavelsyrlighet,
ammoniak-salter m. m. mot sjukdomar i luftvägarna.
Atmidome’ter, Atmome’ter (av gr. atmo’s,
dunst) 1. Evaporome’ter, ett
meteorologiskt instrument för mätning av den
vattenmängd, som på en viss tid genom
avdunstning övergår till fria luften.
Atmi’sk (av gr. atmo’s, ånga), som har
avseende på avdunstning 1. vattenånga.
A’tmiska vindrosen, meteor., en tabellarisk 1.
grafisk framställning för en ort av
vattengasens tryck i atmosfären för olika
vindriktningar.
Atmogra’f, fys., självregistrerande
atmo-me’ter.
Atmologi’ (av gr. atmo’s, dunst, ånga, och
lo’g os, lära), läran om vattnets
avdunstning i luftkretsen.
Atmoly’s (av gr. atmo’s, dunst, och ly’ein,
lösa), metod att medelst diifussion
avskilja gaser ur gasblandningar.
Atmome’ter, se A tmidome ter.
Atmosfä’r (av gr. atmo’s, dunst, ånga, och
sfa’ira, klot), luftkrets, dunstkrets, det
gasartade hölje, som omgiver jorden 1.
annan himlakropp; fys., ett tryck,
motsvarande trycket av en kvicksilverpelare
av 760 mm. höjd. — Atmosfäri’iier,
atmosfärens gasformiga beståndsdelar. —
Atmosfä’riska järnbanor, järnbanor, vid
vilka lufttrycket i st. f. ånga brukas som
drivkraft. — Atmosfäriska linjer 1.
Tellu’-riska linjer, linjer i spektrum, som
framkallas genom jordatmosfärens inverkan.
— Atmosfärisk elektricitet, den
elektricitet, som finnes i luften vid klart väder. —
Atmosfärisk opti’k, läran om de optiska
fenomenen i atmosfären. —
Atmosfärologi’ = Meteorologi (se d. o.).
Atoci’ 1. Atoki’, gr. (av a priv. och to’kos,
födelse), ofruktsamhet. — Ato’cia, pL,
medel som motverka fruktsamhet.
Atofa’n, farm., läkemedel mot gikt o. d. med
förmåga att stegra utsöndringen av
urinsyra. — Novatofa’n, liknande medel, som
saknar atofans obehagliga smak. —
Par-atofa’n, är metylatofan och användes på
samma sätt.
Atoki’, se Atoci.
Ato’ll (malediviska atolu; fr. attole, attolle),
geol, benämning på en naturlig, avlång
i. cirkelrund fördämning av korallkalk,
vilken omgiver en grund sjö, lakunen.
Atollerna äro i likhet med korall öarna
bildade av ytterst små djur, koralldjur 1.
madreporer.
Ato’m (av gr. a priv. och te’mnein, avskära),
kem., den såväl till vikt som volym minsta
mängd av ett element, som kan ingå i en
molekyl; namn på de små odelbara
partiklar, av vilka grundämnena tros bestå.
Jfr Molekyl. — Atomfysik, läran om
atomernas inre struktur. — Atomicite’t,
Ato-mighet, Atomvärde 1. Vale’ns, atomvärde,
grundämnenas atomers förmåga att binda
ett större 1. mindre antal av andra
p^rund-ämnens atome,r, 3yre, som är 2-värdigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
