Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Beryx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Beryx—Beta
Berylliumoxi’d 1. Berylljord bildar ett vitt,
osmältbart pulver.
Be’ryx, zooL, ett för fiskfamiljen Beryci’dæ
typiskt fisksläkte, som mycket liknar de
nu utdöda formerna från kritperioden och
senare. — B. borea’lis 1. decada’ctylus,
nordiska beryxen, en djupvattensfisk från
Kanarieöarna som stundom går upp mot
n. Atlanten.
Berze’lia, bot.y efter J. J. Berzelius uppkallat
växtsläkte av fam. Brunia’ceæ. Några
arter odlade som prydnadsbuskar.
Berzeliani’t 1. Sele’nkoppar, kem., en
silvervit, metallglänsande förening av koppar
och selen.
Berze’lii lampa 1. Berze’lius-Iampa, en
SivBerzelius konstruerad spritlampa, förr
mycket använd av kemisterna.
Bes, egypt., myt., fornegyptisk gud, som
ansågs beskydda barnsbörden.
Bes 1. Bessis, lat., fornromersk vikt = % as.
Besa’nmast (av holl. bezaan), sjöv., aktersta
masten på ett fartyg = Mesa’nmast. —
Besansegel, segel på denna mast.
Beschli^k, se Besjlik.
Beschta’ner, anhängare av den polske
sektstiftaren Israel Bescht. Se Chasidéer.
Bese’bleck, hoktr., stålskiva med hårskarp
kant för inriktning av linjen på typer vid
stilgjutning. — Bese’kloss, absolut plan
järnkloss, som fordom nyttjades för att
undersöka tjocklek på typer.
Be’semsjon (av holl. hezemschoon,
"kvast-ren"), handelst., den del av en vara (spec.
råsocker), som kvarsitter vid
emballe-ringen vid tömmandet; även det därför
beräknade avdraget.
Bese’stan (av pers. basista’n, av arab.
bas-sa’s, köpman), kallas i Turkiet ett
offentligt torg med köpmansbodar.
Besiffring 1. Generalbas-skrift, tonk., ett
slags förkortad notskrift genom över
basnoterna anbragta siffror, vilka beteckna
de ackord som skola spelas.
Bésigue 1. Bézigue, fr. {1. -si’g) kortspel, som
spelas med två hopblandade piket-lekar.
Besittningsmynt, mynt, präglade inom någon
av Sveriges tidigare besittningar.
Besjlfk (av turk. besj, fem) 1. Besli’k,
turkiskt silvermynt= 5 piaster (se d.o.).
Myntet präglades ofta i sämre metall,
"meta-lik", med lägre kursvärde.
Besksöta, bot., se Solanum.
Beskällare (ty. Beschäler, av fornhögty.
scelo, avelshingst), hingst, som användes
till betäckning.–Beskällaresjuka, veter.,
en sjukdom i könsorganen hos hingstar och
ston.
Beslag, fys., tunt lager av ett ämne, som
utfällt sig på en kropp; jur., åtgärd,
varigenom tjänsteman å det allmännas
vägnar sätter sig i besittning av gods, som
anses vara genom brott förverkat. —
Be-slagare, tjänsteman, som verkställer
beslag. — Beslagarandel, andel av beslag-
taget gods värde, som inom tullverket
utgår till beslagare.
Besman 1. Betsman, en våg, som består av
en graderad stång med ett rörligt handtag
samt en motvikt vid den ena och en hake i
den andra änden.
Besoa’r, vanligare Bezoar.
Bess, engelsk förk. för Elisabet.
Be’ssas, ett slags Hermitage-viner (se d. o.).
Be’ssemer-göt (eng. bessemer ingöt), gjutna
stycken av bessemer-metall, vilka sedan
bearbetas till axlar, skenor o. d. —
Besse-mermetoden, ett av engelsmannen
Bessemer uppfunnet sätt att medelst inverkan
av bläster 1. sammanpressad luft
förvandla smält tackjärn till smidigt järn 1.
stål. —’ Bessemerstål, stål framställt enl.
Bessemermetoden. — Bessemere’ra,
underkasta bessemermetoden.
Bessemschon, se Bessems jon.
Be’sser 1. Be’ssi, ett krigiskt folk i n.v.
Tra-kien, underkuvat av romarna 11 f. Kr. —
Be’ssica, bessernas land, har givit namn åt
Bessarabien.
Be’ssis, se Bes.
Be’st (lat. be’stia, fr. bete, djur, fä), rå
människa, dumhuvud. —• Bestia’lisk, djurisk,
rå. — Bestialise’ra, göra djurisk. —
Bestia-lite’t, rått, djuriskt beteende.
Bestia’rii, lat., legohjon 1. brottslingar, som
i det gamla Rom kämpade mot vilda djur
på skådebanorna.
Bestick, fodral med kirurgiska och
matematiska instrument; sjöv., bestämning genom
kompass och logg av den ort, där ett
fartyg för tillfället befinner sig.
Bestillingsmand, da. och no. (1. -man),
tjänsteman utan kunglig utnämning och utan
pension.
Bestla, nord. myt.. Odens moder.
Bestockning (ty. Bestockung), utveckling av
sidoskott hos lantbruksgräsen.
Bestrålning 1. Insolatio’n, fys., meteor.,
solstrålarnas direkta inverkan på det
föremål, de träffa.
Best seller, eng. (1. - se’llö), kallas i England
och Amerika de böcker, som under en
säsong säljas i de största upplagorna.
Bestu’sjeffs nervtinktu’r, med.,
spirituös-eterisk järnkloridlösning.
Bestötlåda (ty. Bestosslade, av bestossen,
avstöta), boktr., verktyg för att hyvla
träsnittstockar rätvinkliga; verktyg för
hyv-ling och "fasettering" av stereotypplattor
m. m.
Bet, i kortspel, se under Bete.
Bet, eng. (1. bätt), vad. To bet (1. to bätt),
slå vad. — Bettingbook (1. bättingbo’k),
bok, i vilken vaden antecknas vid
kapplöpningarna.
Bet 1. Beth, hebr., hus. Betel, Guds hus.
Bet-din, eg. domshus, judisk domstol,
sammansatt av tre rabbiner.
Be’ta, andra bokstaven i grekiska alfabetet.
Beta, bot., växtsläkte av fam. Chenopodia’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
