Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bäckahästen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bäckahästen—Böttgersgrönt
233
Bäckahästen, sydsvensk benämning på
Näcken. Skaldiskt behandlad av A.
Österling.
Bäcken {fr. cymhales, ital. piatti,
"tallrikar")» tonk., slaginstrument av två
runda, skålformiga metallskivor.
Bäckgröna, bot., se Veronica.
Bäckkrasse, bot., se Cardamine.
Bäckmärke, hot., se Silene.
Bä’deker 1. Bæ’deker, efter den urspr.
utgivaren uppkallade tillförlitliga
resehandböcker.
Bägarlav, bot., namn på vissa arter av
släktet Clado’nia.
Bäjersk, Bäjrare, se Bajersk, Bajrare.
Bältor 1. Bältdjur, zool., se Dasypodidæ.
Bängel, boktr., hävarm varmed digeln
nedpressas i en digelpress.
Bär an, Bjäran, Baran, ett litet troll av
nystanlikt utseende, som ofta ansågs ställa
till ofog med boskapen.
Bäring, sjöv., försvenskning av det engelska
ordet hearing, pejling (se d. o.).
Bärm {fr. berme), krig sk., väg mellan vallen
och graven vid en befästning.
Bärmispel, bot., se Amelanchier.
Bärmålla, bot., se Blitum.
Bärnsten, Su’ccinum, ett fossilt harts.
Förekommer i Ostpreussen och Skåne, på
Jylland och Sicilien. Den halvgenomskinliga,
ljust gulgröna sorten, ^’basterf\ är
dyrbarast. — Bärnstensdroppar, dets. som
Bärnstenstinktur. — Bärnstensolja fås vid
torrdestillation av bärnsten. —
Bärnstens-syra, Acidum succi’nicum, framställes
vanligen genom torrdestillation av bärnsten.
— Bärnstenstinktur, Tinctu’ra su’ccini,
be-redes av bärnsten och sprithaltig eter.
Bärsmässan 1. Bärtelsmässan
(Bartolomeus-mässan), den 24 aug., som av den katolska
Norden hölls helig.
Bärs är kar (av fornnord. beri, björn, och
serkr, eg. särk, skjorta; brynja 1. harnesk),
kämpar, som under striden kämpade med
ursinnigt raseri och utan annan rustning
än björnhudar, vilket kallades att gå
bär-särksgång.
Bäsj, se Beige.
Bäver, zool., Ca’stor fi’her, en numera i
Sverige utdöd gnagare. — Bä ver gäll, farm.,
torkade körtelpungar, som fås av bävern
och länge använts inom medicinen. —
Bävergäll-tinktur, Tinctu’ra casto’rei,
består av bävergäll och sprit. —
Bävergäll-tinktur med opium, Tinctura castorei
the-ba’ica, består av opium, hjorthornssalt,
dyvelsträck, bävergäll och sprit. —
Bäverskinn 1. Kastor’rskinn, pälsverk av bäver,
Castor fiber 1. C. Canade’nsis.
Kamsjatka-bäver är skinnen av havsutter.
Bäversvansar, små, släta, brända taktegel
till täckning av torntak.
Bäv-linde, nord. myt., "den sakta dallrande",
ett av Odens tillnamn.
Bäv-rast 1. Bif-rost, nord. myt., bryggan,
som förband himmeln med jorden,
regn-• bågen.
Böckers te, farm., består av stött stjärnanis,
raspad kvassia och kardbenediktblad.
Böckling {ty. Bückling), saltad och rökt
strömming 1. sill.
Bodvar 1. Bodvar Bjarke, fornnord. sag., Eolf
Krakes ypperste kämpe.
Böhme’ria-tågor, se Bæhmeria.
Böhmflöjt, en av tysken Th. Böhm
uppfunnen flöjt med mera fulländad
klaffmeka-nism än hos den vanliga.
Bö^hmiska och Mä’hriska bröder, ett på
1400-t. i Böhmen bildat religiöst samfund.
Böhmiska skock, enklare lärfter från
Böhmen.
Böhmiska stenar, ädelstenar (rubiner,
topa-ser, safirer m. m.) från Böhmen.
Böhmisk diamant, /landeZst., i handeln
förekommande benämning på bergkristall. —
B. topas, gulfärgad, klar varietet av kvarts.
Böhmiskt te 1. Kroatiskt te, tesurrogat av
bladen hos Lithospermum officinale.
Böj gen, ormliknande jätte i en norsk
folksaga, mest bekant av Ibsens "Peer Gynt".
Böjyk-dére 1. Bujukde’reh, turk., stor dal; by
i närheten av Konstantinopel, där de
europeiska sändebuden ha sina
sommarresidens.
Böla, nord. myt., en av guden Frös tjänare.
Bölan, krigsk., förr brukligt artillerivapen.
Böl-apor, zool., vrålapol.
Bölja, nord. myt., dotter till Ägir och Ran.
Böltorn 1. Bölturs, nord. myt., fader till
Bestla, som var moder till Oden, Vilje
och Ve.
Bölverk, nord. myt., den starke, mäktige; ett
av Odens tillnamn.
Bömisk, se Böhmisk.
Böne, fornnordiskt mansnamn, som enl.
någras åsikt betyder den färdige, rustade.
Bönhas 1. Bönhås, platty., fuskare i något
hantverk.
Bönmalm, geol., en art järnmalm, utgörande
kulor, som äro inbäddade i järnhaltig lera.
Består av oren järnockra.
Bör, se Bur.
Bör, sjöv., forntida namn på förlig vind.
Börding, se Byrding.
Börs {fr. bourse, pung, penningpung, av gr.
by’rsa, läderpung; fty. bur sa, burissa),
offentlig byggnad, där köpmän, mäklare
m. fl. samlas för att rådpläga och för att
sälja 1. köpa varor och växlar.
Börting 1. Börsting, havslaxöring.
Bös {ty. böse), ond, vred.
Böse Menschen haben keine Lieder, ty. {1.
-ka’jne lider), "dåliga människor sjunga
inga visor", tyskt, till ordspråk blivet
verscitat (urspr. efter Seume).
Böttgersgrönt, mangangrönt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
