Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cittra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
Cittra—Clapp-Griffiths konverter
Ci’ttra (av lat. ci^thara, gr, kitha’ra, se d. o.),
tonk., ett stränginstrument, till formen likt
lutan.
City, eng. {1. si’tti), äldsta delen av London.
Ciuda’d, sp. (av lat. ci’vitas, stat, stad), stad.
Förekommer i spanska stadsnamn, såsom
Ciudad Rodrigo, Ciudad Real o. s. v. Jfr
Città och Cité.
^iva (1. tji’va), ind. myt., indisk
gudomlighet, ingår jämte Brahma och Vischnu i
den indiska "trimurti" (treenigheten).
Civette (Z. sive’tt), se Zihet.
Civi’l {lat. civi’lis): borgerlig; som bekläder
ett borgerligt ämbete, i motsats till
prästerlig 1. militär ämbetsman; hövlig,
bildad; jur.y som angår tvistemål, i motsats
till kriminell (se d. o.). — Civilisatio’n,
sedernas och levnadssättets förädling;
bildning. —• Civilisato’risk, som avser
civilisationen. —■ Civilise’ra, hyfsa, förädla.
Civilfst, civil ämbets- 1. tjänsteman,
borgerlig person, i motsats till militär. —
Civi’liter mo’rtuus, lat., borgerligt död. —
Civilite’t, hövlighet, belevenhet. —
Civilbegravning, begravning utan kyrkliga
ceremonier. — Civilingenjör, ingenjör med
högre teknisk utbildning. — Civillag,
jur., de rättsbud, som ordna de enskilda
medborgarnas allmänna förhållanden till
varandra. —• Civillista, den åt regenten
anslagna summan till hovstatens underhåll.
— Civilminister, det statsråd, som var chef
för det forna civildepartementet. —
Civilprocess, sättet för det lagenliga
förfarandet vid behandlingen och avgörandet
av borgerliga rättegångar i tvistemål.
)( Kriminal process. —
Civilrätt, den borgerliga rätten. — Civilstånd,
den ställning en person intager inom
familjen. — Civiläktenskap, borgerligt
äktenskap, som avslutas inför en statens
ämbetsman, utan kyrklig vigsel.
Ci’vis, lat., medborgare. — C. acade’micus,
akademisk medborgare. — C. honora’rius,
hedersborgare. — C. roma’nus süm, jag är
romersk medborgare.
Cività, se Città.
Cfvitas, lat., borgarsamfund, stad;
medborgarrätt.
C-klav, tonk., notklav, som angiver platsen
för ettstrukna c. Jfr Klav.
CL, kem., atomtecken för Klor.
cL = centiliter.
c. 1. = citato loco, på det angivna stället.
Cladica’tio, med., veter., hälta.
Cladfna, hot., syn. Cladonia (se d. o.).
Cla’dium, hot., ag, svenskt växtsläkte
tillhörande fam. Cypera’ceæ.
CIado’cera, zool., vattenloppor.
Clado’nia, hot., ett släkte lavar. — C.
rangi-feri’na, renlav, den viktigaste av alla lavar.
Utgör huvudfödan för lapparnas renar.
Användes även som nödfoder åt nötboskap.
— C. r. alpestris, fönsterlav, är en
vit-aktig, tätgrenig varietet av den föreg.
CIado’phora, bot, ett allmänt släkte
grönalger. —• C. fra’cta, näckhår. Oftast
huvudbeståndsdelen i s. k. meteorpapper, d. v. s.
av alger bildade, papperslika överdrag på
tillfälligt uttorkad gräsmatta.
Cladospo’rium, hot., svampsläkte av fu’ngi
imperfe’cti. — C. herba’rum, sotdagg,
saprofytisk svamp som mörkfärgar
sädesaxen. — C. cucurmeri’num, åstadkommer
fläcksjuka hos våra gurkor och
meloner. — C. fu’lvum, förstör genom s. k.
gråfläcksjuka bladen hos tomater.
Claes, mansnamn (av lat. clau’dius 1.
clau-dus, halt), den haltande. Jfr Claudius.
Claim, eyig. (Z. kläm), anspråk, rättighet,
patentanspråk, jordlott, inmutat område;
guldgrävarlott i fyndstället (i Amerika
och Australien). —• C. of rights {1. - åvv
räjts), "Rättighetskrav", skotsk
statsurkund av 1689.
Clair, franskt mans- och Claire, franskt
kvinnonamn (1. klär; av lat. cla’^ms, klar,
ljus, berömd). Se Clara.
Clairaudience, fr. (1. klärådia’ngs), en
motsvarighet på hörselns område till
clair-voyance (se d. o.).
Clair de lune, fr. (1. klär dö lynn), eg.
"månsken"; ett slags dunkla glaspärlor.
Clairet, fr. (1. kläre’), en dryck av vin med
honung, socker och kryddor; fransk
benämning på ljusröda viner. Jfr Claret.
Clairobscur, fr. (1. kläråbsky^r), målark.,
ljusdunkel; fördelning av ljus och skugga.
—• Clairobscur 1. Clairobscur-snitt, alster
av det xylografiska färgtrycket.
Clairon, fr. (1. klärå^ng), Clari’no, ital.,
mässingshorn, trumpet.
Clairvoyance, se under följande ord.
Clairvoyant, fr. {1. klärvåaja’ng),
klarseende, en person, som under magnetisk sömn
ser ting, fördolda för de yttre sinnena. —
Clairvoyance, (/. klärvåaja^ngs), förmåga
att, under magnetisk sömn, se ting, som
ej kunna förnimmas med de yttre sinnena.
Jfr Somnamhul.
Cla’m, lat., hemligen, för stulet. — C., vi, aut
preca’rio, jur., hemligen, med våld 1. med
böner.
Clama’mus, lat., eg. vi ropa; rop, stoj;
jämmer; olåt; långtrådig klagoskrift.
Cla’mor, lat., rop. — C. be’llicus, krigsrop.
Clan, eng. {1. klann), släktsamhälle, irländsk
1. skotsk stam styrd av en hövding.
Clandesti’nus, -a, -um, lat., hemlig, lönlig;
hot., dold.
Cla’ngula, zool., knipsläktet (syn. FuKgula).
—^ C. cla’ngula, knipa. — C. isla’ndica,
islandsknipa.
Clan-Line {1. klän-lajn), engelskt
rederibolag.
Clan-na-gæl, irl. (1. klannage’l), ett hemligt
sällskap av irländare, stiftat 1869.
Clapp-Griffiths konverter, en icke stjälpbar
bessemerugntyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
