Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Coprostas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30Ö
Coprostas—Cordyceps
Coprosta’s, med., anhopning av tarminnehåll
i ändtarmen.
Co’puIa, lat., band. Se Kopula.
Cop5^holder, eng. (1. kå’ppihåldör), en
person, som besitter jord, vilken rättsligt
utgör del av en annan egendom. Jfr
Free-holder.
Copy-right, eng. (1. kà^ppi-räjt), förlagsrätt,
litterär 1. konstnärlig äganderätt.
Coq., förk. för coque, koka (å recept).
Coq-à-ràne, fr. (1. kåck a lan), eg. tupp till
åsnan; snicksnack, prat i vädret.
Coq de clocher, fr. (1. kåck dö klåsje’),
kyrk-tupp. Se Tupp.
Coq du village, fr. (1. kåck dy-villa’sj), eg.
bytupp; "högsta hönset i korgen".
Coquelicot, fr. (1. kåcklikå’), vallmo;
högröd anilinfärg.
Coqueluche, fr. {1. kåckly’sj: wlat.
cucula-ceus, besläktat med lat. cucu’llus, huva),
munkhätta; kvinnogunstling; morsgris;
med., kikhosta.
Coq gaulois, Le, fr. (1. lö kåck gå’låa), se
Galliska tuppen.
Coquerelles, fr. {1. kåköre’ll), herald., tre
och tre tillsammans sittande gröna
hasselnötter.
Coquet, fem. Coquette, fr. {1. kåckä’,
kåckä’tt), kokett, behagsjuk; prydlig.
Coquillage, se under Coquille.
Coquillanötter (1. kåkilja-), se följande ord.
Coquillas, bot., kokosnötter från Lissabon,
av den brasilianska palmen Atta’lea
funi’-fera.
Coquille, Coquilles, fr. (1. kåki’j), snäckhus,
musselskal: fänghuset på mörsare. — En
coquilles (1. ang -), i musselskal,
serveringsform för åtskilliga rätter. —
Coquillage (1. kåkija’sj), skaldjur, mussla;
snäck- 1. musselskal.
Coquin, fr. (1. kåckä’ng), skälm. —
Coqui-nerie (/. kåckinöri’), skälmstycke,
skurkstreck.
Cor, fr. (1. kår), horn. — C. anglais (1.
-anglä’), tonk., engelskt horn (ett
blåsinstrument) .
Co’r, lat., hjärta. — C. adiDo’sum, fetthjärta.
—• C. bovi’num, med., "oxhjärta",
hjärtförstoring. — C. Ca’roli, astr., "Karls
h]ärta", stjärna iJakt hundarna. —
C. leo’ms, astr., se Regulus. — C.
villo’-sum, med., det av hi ärtlidande
framkallade tillstånd, att hjärtat på ytan blir
luddigt av ett fibrinöst exsudat.
Cora’cias, zool, blåkråkor. — C. ga’rrulus,
blåkråka. — Cora’cidæ, fågelfamiljen
Blåkråkor.
Coracoi’des, Coracoide’us, lat., korpnäbbslik.
Corallfna, Corallofdes, lat., bot.,
korallik-nande.
Coralli’na officina’lis, bot., korallalg. Allmän
vid västkusten. Förr brukad i
husmedicinen.
Coralliorrhfza tri’fida, bot., korallrot, en rot-
lös, blekt brungul orkidé med korallformig
jordstam, saprofyt.
Cora’lIium, zool., ädelkorall.
Co’ram, lat., inför, i närvaro. Taga någon
coram, förekalla någon för att
tillrättavisa honom. — C. po’pulo, i folkets
närvaro; offentligt.
Cora och Alo’nzo, opera med
spansk-ger-manskt ämne av G. J. Adlerbeth. Musiken
av J. G. Naumann.
Corbeille, fr. (1. kårbä’j), korg. — C. de
mariage - dö maria’sj), brudgåva, som
brudgummen giver bruden i en smyckad
korg.
Co’rchorus, bot., växtsläkte av fam.
Tilia’-ceæ. — C. capsula’ris (Ostindien) lämnar
spånadsämnet jute. — C. olito’rius, odlas
för samma ändamål. De unga skotten ätas
som. grönsaker.
Co’r co’rdium, lat., "hjärtanas hjärta",
inskrift på engelske skalden Shelleys grav.
Corcy’ra, latinska namnet på Korfu.
Cc/rda, ital, sträng; jfr Chorda. — U’na
corda, på en sträng. — A du’e corde, på två
stränjg-ar —• Tu’tte corde, alla strängar.
Cordaita’l€s, paleont., en grupp
gymnosper-mer, som levde under den paleozoiska
tiden, uppkallad efter släktet CQrda’ites.
Corda’ta (av lat. cor, hjärta), bot., hjärtlik.
— Cordifo’lia, ^um (av lat. fo’lium, blad),
bot., med hj ärtlika blad.
Corde’lia och Co’rdula, kvinnonamn (av lat.
cor, hjärta), den hjärtliga.
Cordeliers {1. kårdölie’), franciskanmunkar,
så benämnda, emedan de bära ett rep {fr.
corde) kring livet; även namn på en
fransk revolutionär klubb från förra
hälften av 1790-t.
Corde sensible, fr. (1. kårrd sangsi’bbl), eg.
känslig sträng; ömtålig punkt, svag sida.
Cor des de boyau, fr. (1. kårrd dö båajå’),
strängar, tarmsträngar.
Co’rdia, bot., växtsläkte av fam.
Boragina’-ceæ. Tropiska träd och buskar. — C.
abys-sj/nica, lämnar ett slags rosenträ. — C.
My’xa och C. latifo’lia ha ätliga frukter.
Bastet av den senare, narawali, användes
till vävnader. Se Anacahuite-te och Baria.
Cordieri’t, miner., ett glasliknande, oftast
violblått mineral, bestående av
aluminium-magnesiumsilikat. — Cordierlt gnejs,
petrogr., gnejs med spår av cordierit
(t. ex. Södermanlands grå granatgnejs).
Cordi’t (eng. cordite), ett röksvagt krut,
sammansatt av bomullskrut, nitroglycerin,
vaselin och ättikseter.
Cordon, fr. (1. kårdå’ng), se Kordong. —
C. bleu (1. - blö’), "blå bandet", den forna
franska riddarorden Saint-Esprit
(Helge-andsorden) ; även mästerkock,
mästerkok-fru.
Cordua’n (efter spanska staden Co’rdova),
se Karduan.
Co’rdyceps, bot., ett kärnsvampsläkte,
närmast släkt med mjöldrygan. Konidiefor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
