- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
357

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dikotomi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dikotomi—Dilogi

357

Dikotomi’ (av gr. di’cha, tvådelad, och
te’m-nein, skära), tudelning. — Dikoto’misk,
tvådelad; astr., till hälften synlig (om
månen).— Dikotomisk förgrening, hot.
gaifel-grenig, föreligger då huvudstammen delar
sig i två lika kraftiga grenar. — Falsk
dikotomi’, uppstår hos en del högre växter,
därigenom att huvudstammens spets
förkrymper och två lika sidogrenar utvecklas
(ex. misteln).

Dikotyledo’ner, se Dicotyledoneæ.

Dikroi’sm (av gr, di’chroos, tvåfärgad), /i/s.,
egenskapen hos vissa ämnen att en
ljusstråle, som genomgått dem, endast bildar
ett tvåfärgat spektrum.

Dikroft, miner. = Cordierit (se d. o.).

Dikroi’tisk, tvåfärgad. Se Dikroism. —
D. slöja, fotogr.f en slags slöjbildning, vid
användning av fotografiska
bromsilver-gelatinplåtar.

Dikroma’tisk (av gr. dis, två gånger, och
chro’ma, färg), tvåfärgad.

Dikromatopsi’ (av gr. dis, två gånger,
chro’-ma, färg, och ops, öga), en art
färgblindhet, vid vilken alla ljusa färger synas vita,
alla mörka svarta.

Dikrosko’p (av gr. di’chroos, tvåfärgad, och
skope’in, se), miner., instrument, vari man
samtidigt kan iakttaga de båda olika
axelfärgerna hos ett mineral.

Dikro’t puls (av gr. di, dubbel, och krotein,
slå), med., puls, som slår dubbla slag. —
Dikroti’sm, egenskapen att vara dikrot.

Dikt (av lat. dicta’re, diktera), skaldestycke,
uppdiktat tal, osanning.

Dikt {ty. dicht an), tätt intill; sjöv., "dikt
ombord", säges rodret läggas, då det föres
så långt möjligt är åt sidan. — Dikta, täta.

Diktafo’n (av lat. dicta’tum, det förestavade,
och gr. fone’, ljud), apparat, som upptager
en dikterad text och sedan återger den i
önskat tempo, t. ex. för renskrivning.

Dikta’l 1. Dikta’lb, se Dykdalher.

Dikta’men, Dikta’tor m. fl., se under följ. ord.

Dikte’ra {lat. didtare), föresäga en annan
vad han skall skriva, förestava, ingiva,
föreskriva. — Dikta’men, lat.,
förestavning, föreskrift; något som skrivits efter
förestavning. —■ Dikta’t, diktamen;
förestavad läxa. — Dikta’tor, en person, som
oinskränkt utövar högsta makten. —
Dik-tato’risk, som har avseende på en diktator;
oinskränkt befallande, egenmäktig. —
Diktatu’r, en diktators ämbete; absolut,
utövande makt, som innehas av en enskild
man, en korporation 1. ett parti.

Diktio’n {lat. düctio), eg. tal; språk 1.
skrivsätt (hos en författare); uttal. —
Dik-tionä’r {fr. dictionnaire), ordbok, lexikon.

Diktyftis, gr. (av di’ktyon, nät), med.,
inflammation i ögats näthinna.

Diktyonfter, petrogr., se Migmatit.

Dilapsio’n {lat. dila’psio, av disla’bi, falla
isär), sönderfallande, förvittring.

Dilata’bel, Dilatabilite’t, se under Dilatation.

Dilata’ta, lat. (av dilataWe), hot., utbredd.

DiIatatio’n {lat. dilata’tio), fys., utvidgning,
utsträckning (genom värmet); med.,
utvidgning av ett håligt organ. — Dilatation
forcée, fr. {1. dilatasjå^ng fårse’),
våldsam utvidgning av den förträngda
stol-gångsöppningen. — Dilatationsanordning,
Dilatationsfog, eftergivande
skarvförbindning mellan delar i en
byggnadskonstruktion. — Dilatationskoefficient,
utvidgnings-koefficient, den utvidgning, som
enheten (i längd, yta 1. volym) av en kropp
undergår, då kroppens temperatur höjes
en grad. — Dilata’bel, som kan utvidgas,
uttänjas, utsträckas. — Dilatabilite’t,
förmåga att utvidga sig.

DiIatato’rium (av lat. dilata’re, utvidga),
kirurg., instrument för utvidgning av
rör-formiga kanaler i människokroppen.

Dilatome’ter, fys., instrument för mätning
av utvidgning (spec. värmeutvidgning).

Dilatio’n {lat. diWtio, av diffe’rre,
uppskjuta), jur., uppskov, anstånd. — Dila’tio
peremto’ria, sista uppskovet. — Dilato’risk
invändning, invändning, som verkar
uppskov. —• Dilato’rium, utslag, som medgiver
anstånd med en rättegång.

Dilatome’ter (av lat. dilata’re, och gr.
me’tron, mått), fys., apparat till mätande
av vätskors utvidgning.

Dile’mma, gr. (av dis, dubbelt, och
lamha’-nein, fatta, taga), log., ett slags hornslut 1.
falsk slutledning, varigenom man bringar
motståndaren i trångmål; klämma,
obehagligt val.

Diletta’nt {ital. diletta’nte, av lat. delecta’re,
förnöja, roa), konstälskare; konstvän;
person, som för nöje och utan anspråk på
mästerskap idkar en vetenskap 1. skön
konst; även fuskare, klåpare. —
Dilettant-mässig, som röjer en dilettant. —
Dilettan-ti’sm 1. Dilettanteri’, konstkärlek;
utövande av en konst 1. vetenskap
huvudsakligen för nöjes skull; medelmåttig
konstfärdighet. — Dilette’ra, som dilettant
ägna sig åt konst 1. vetenskap.

Diligence, fr.. Diligens (Z. -sja’ngs), flit,
sorgfällighet, skyndsamhet; skjuts- 1.
postvagn, som avgår på bestämda tider.
— Diligent {1. -sja’ngt), flitig, vaksam,
snabb.

Dill, hot., Ane’thiim grave’olens, tillhörande
fam. UmhelWferæ. Hela växten brukas
såsom kökskrydda. Växtens flyktiga olja har
förr nyttjats i medicinen.

Dillenia’ceæ, hot., växtfamilj av serien
Parieta’les. — Dille’nia, växtsläkte av
fam. Dillenia’ceæ. Flera arter lämna ett
värdefullt möbelvirke. — D. i’ndica, i
växthus odlad praktväxt.

Dillsenap, hot., se Sisymhrium.

Dilogi’ (av gr. dis, dubbelt, och lo’g os, ord),
tvetydighet, dubbelmening; tvenne till ett
helt förenade dramer. Jfr Trilogi. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free