- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
428

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - Espiègle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

428

Espiègle—Essivus

mar. Äger en betydande
översättningslitteratur samt billiga läro- och ordböcker. Jfr
Volapük.

Espiègle, fr. (1. -iä’gl, ty. Eulenspiegel, sv.
Ulspegel]y gyckelmakare, spefågel. —
Epièglerie (L -öri’), löjligt påfund; gyckel,
skälmstycke.

Espignole, fr. (1. espinjå’11), krigsk., ett
slags stor och tung musköt (s. k.
muske-dunder); ett slags lätta kanoner med tre
1. fyra pipor, vilkas laddning antändes
vid mynningen (brukades i synnerhet
under dansk-tyska kriget 1864).

Espion, fr. (1. espiå’ng), spion; även
reflexionsspegel utanför ett fönster.

Espira’ndo, ital, tonk., bortdöende =
Mo-rendo (se d. o.).

Esplana’d {fr. esplanade), öppen plats
framför en större byggnad 1. ett fästningsverk;
promenadplats i en stad, ordnad i parkstil
1. med alléer.

Esponton, fr. (1. espångtå’ng, av ital.
spon-to’ne, jaktspjut), sponton, halvpik;
kommandostav, en 2 m. lång pik, som i slutet
av 1700-t. bars såsom befälstecken av
svenska officerare.

Espressi’vo 1. Con espressio’ne, ital., tonk.,
uttrycksfull.

Espri’ = Esprit (se följ. ord).

Esprit, fr. {1. espri’), ande; själ;
sammanfattningen av själsförmögenheterna;
skarpsinnighet, förstånd; kvickhet, snille;
karaktär; den genom destillation erhållna
finaste beståndsdelen av ett ämne, sprit.

— E. d^arrangement (1. -
darrangsjö-ma’ng), anordningsförmåga. — E. de
corps, se under Corps. — E. d’escalier (1.

- deskalie’), trappvits, ett kvickt infall,
som man får på trappan, vid bortgåendet,
när det är för sent. — E. des lois {1. - dä
låa’), "lagarnas anda", världsberömt
arbete av fransmannen Montesquieu. — E.
fort (1. - får), fritänkare. — E. gaulois
(/. - gålåa’), gallisk anda, gammalfransk
grovkornig uppsluppenhet. — Absence
d^esprit, se under Absens. — Les beaux
esprits se rencontrent (1. lä bås espri’ sö
rangkå’ngtr), sköna andar mötas —
uttryck, nyttjat av den franske filosofen
Voltaire. — Le Saint-Esprit (Z. lö sängt-),
den helige ande. — Présence d’esprit (1.
presa’ngs despri’), sinnesnärvaro,
fintlig-het, rådighet. Se vid. Bel-esprit och
Bureaux d’esprit.

Esq. 1. Esqr., förk. av Esquire (se d. o.).

Esqui’liæ 1. Esquilinska berget, en av de sju
kullar, på vilka det antika Rom var byg^.

Esquire, eng. (1. eskoe’jr, av lat. scutarius,
fr. écuyer, sköldbärare, väpnare), urspr.
en riddares följesven; nu titel av icke fullt
stadgat bruk; hövlighetstitel (oftast i
förk. form), motsvarande vårt "högädle",
på utanskrifter av brev till varje bildad
engelsman; sättes efter namnet, framför
vilket i så fall blott dopnamn 1. initialer.

men icke Mr (=: Mister, herr) utsättes,
t. ex. N. N., Esq. (Esqr).

Esquisse, se Eskiss.

Esrog, hebr., adamsäpple, paradisäpple.

Ess, tonk., tonen e sänkt ett halvt tonsteg.

Ess, se Äss.

Essai, fr. (1. essä’), Essay, eng. {1. ä’ssä), 1.
Essä’, försök; provstycke; populär
avhandling över vetenskapligt ämne;
populär uppsats över någon fråga, som står på
dagordningen. — Essayi’st, författare av
en essay.

Essaul (1. -sa-ul), majorsgraden vid de
donska kosackerna.

Essay, Essayi’st, se under Essai.

Ess-bouquet, fr. (1. -bokä’), en parfym,
bestående av bergamottolja, neroliolja och
violrotsolja samt sprit.

Ess dur, tonk. durtonarten med ess till
grundton, förtecknas med b framför h, e
och a.

Esse 1. Ässe, lat., eg. att vara; tillvaro. —
Vara i sitt esse (trol. uppkommet av fr.
étre à son aise, se Aise), befinna sig väl;
vara i sitt rätta element.

Esse’er 1. Esse’ner (gr. Essai’oi, sannolikt av
det arameiska chare, from), en religiös
judisk sekt på Kristi tid, vilken lade mindre
vikt på firandet av den offentliga
gudstjänsten än på stilla andaktsövningar och
sederenhet. Det är i denna sekt och efter
dess grundsatser, som vissa forskare
antaga att Kristus blivit uppfostrad till sitt
lärarekall.

Essence, fr. (1. essa’ngs), essens. Se
Essen-tia. — E. d’Orient (1. - dåria’ng),
pärl-essens, beredes av det fina, silverglänsande
ämne, som finnes på fjällen av den vanliga
löjan, Ahra’mis alhu’rnus. Den användes
till beredning av oäkta pärlor. — E. de
Mirbane {1. - dö -ba’nn), kem., mirbanolja,
en blandning av nitrobenzol och
nitro-toluol; nyttjas mycket som parfym i såpa,
tvål m. m.

Esse’ner, se Esseer.

E’sse, non vide’ri, lat., att vara, icke att
synas.

Esse’ns, extrakt, vanligen till likörer 1.
parfymer. Jfr följande ord och Essence.

Esse’ntia, lat., 1. Essence, fr. (1. essa’ngs, av
lat. e’sse, vara), eg. väsende; essens,
välluktande fin olja, som destilleras ur vissa
växter. — Essentia’lia, pl. väsentliga
delar; beståndsdelar. — Essentialia
con-tra’ctus, jur. bestämmelser som äro
nödvändiga för ett avtals giltighet. —
Essen-tia’liter, väsentligen. — Essentialite’t,
väsentlighet; nödvändighet. — Essentie’ll,
väsentlig, nödvändig. — Essentiell anemi’
= Perniciös anemi (se d. o.).

Essexi’t, petrogr., en gabbroliknande
bergart.

Essig, ty. (1. e’ssich), ättika.

Essi’vus (av lat. esse, vara), kasus i finskan.
Se Kasus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free