Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Falstaff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falstaff—Fanfan
453
Falstaff, eng. (1. få’lstaff), komisk, lättsinnig
och skrävlande figur i Shakespeares
"Henrik IV" och "Merry wives of Windsor".
Fa’lsum, se under Falsarius.
Falubriljanter, Faludiamanter 1. Falujuveler,
negativa avgjutningar av glasbriljanter,
framställda av en tenn-blylegering.
Brukas till teatersmycken, lampreflektorer
o. s. v.
Faluknöl, med., i Falun och trakten
däromkring endemisk struma.
Faluni’t, miner., ett mineral, som
förekommer på flera ställen i Falu gruva och
bildas genom sönderdelning av mineralet
cordierit (se d. o.).
Falurött, tekn., en av de bästa svenska
rödfärgerna.
Falx, lat., skära, månskära. — F. Ce’rebri,
anat., stora hjärnskäran.
Fa’ma, lat., rykte; rom. myt., ryktets
gudinna. — F. cre’scit eu’ndo, ryktet växer
under sin färd. ("^neiden" av Virgilius.)
— F. me’ndax, det lögnaktiga ryktet. —
Famo’s (lat. famo’sus) 1. Famö’s (fr.
fameux), ryktbar, namnkunnig, utmärkt;
beryktad. — Famo’sus libe’llus,
smäde-skrift, nidskrift. — Sa’lva farna, med
förbehåll av och utan skada för det goda
ryktet.
Famatini’t, miner., ett argentinskt mineral
av koppar, svavel och antimon.
Famennien (1. -niä’ng), geol., översta etagen
(se d. o.) i Belgiens devoniska
formationsserie.
Fa’mes, lat., hunger; i romersk dikt en
personifikation av hungern.
Famflia carita’tis, lat, kärlekens
brödraskap. Se Familister.
Familiarite’t m. fl., se under Familj.
Famili’ster, kyrkoh., medlemmar av ett i
slutet av 1600-t. stiftat religionsparti i
England och Holland.
Familistä’r, se Fourierism.
Famflj (lat. fami’lia, fr. famille), släkt, ätt;
hushåll; härkomst; i naturalhistorien:
sammanfattningen av de naturföremål,
som i vissa väsentliga fall överensstämma
med varandra. — En famille, fr. (1. ang
fami’j), eg. tillsammans med sina
anhöriga; förtroligt. — Familiarise’ra sig,
göra sig bekant 1. förtrolig. —
Familiari-t€’t (fr. familiarité), förtrolighet, nära
bekantskap. — Familièrement (1.
-Ijär-ma’ng), förtroligt; påfluget. — Familjä’r
(fr. familier), förtrolig, förtrogen; väl
bekant, hemmastadd. — Oü peut-on étre
niieux qu’au sein de sa famille, fr. (Lo pöt
ångnätr mjö kå säng dö sa fami’j), var
kan man befinna sig bättre än i skötet av
sin familj. (Operan "Lucile", med text av
Marmontel.)
Famille rose, fr. (1. fami’j rås),
"rosafärgade familjen", F. verte (1. - värt), "gröna
familjen", F. jaune (1. - sjån), "gula fa-
miljen", benämningen efter huvudfärgen
på olika grupper av kinesiskt porslin.
Famine, fr. (1. -mi’nn, av lat. fa’mes, hunger),
hungersnöd.
Famn, gammalt längdmått = 6 fot = 1,7814
m.; vedmått: storfamn = 8X6X3 1
barrved och 8 X 6 X 2,5 f. lövträdsved,
skogsfamn =6X6X3 f.
Famo’s, Famo’sus libe’llus, se under Fama.
Fa’mula, Famule’ra, se under följ. ord.
Fa’mulus, lat., tjänare, uppassare;
medhjälpare ; även en lärd mans biträde, i
synnerhet en professors vid en högskola. Jfr
Amanuens. —• Fa’mula, tjänarinna,
upp-passerska. —■ Famula’nt, tjänstgosse. —
Famulatu’r, en famulus’ åligganden. —
Famule’ra, tjäna, passa upp.
Famö’s, se under Fama.
Fan 1. Fang, ett bantunegerfolk i v. Afrika.
Fan (1. fann), mått och vikt i Kina. Se Fen.
Fana, under slutet av medeltiden och början
av nyare tiden den trupp fotfolk 1. rytteri,
som följde samma fana; i Sverige endast
om kavalleri.
Fana’r (nygr. Fana’ri, turk. Fene’r av fena
jer, dålig ort), den del (den sämsta) av
Konstantinopel, vilken efter dettas
intagande av turkarna anvisades grekerna.
— Fanario’ter, de i denna del av
Konstantinopel boende grekerna.
Fana’tiker (lat. fana’ticus, av lat. fa/num,
helgedom, tempel), ofördragsam svärmare
(t. ex. i religionssaker). — Fanatise’ra,
uppelda, försätta i fanatism. — Faiia’tisk,
svärmisk, ofördragsam. — Fanati’sm,
svärmeri, ofördragsamhet mot olika
tänkande.
Fanchon 1. Franchon (1. fangsjå^ng,
frang-sjå’ng), franskt kvinnonamn, diminutiv av
Franciska (se d. o.).
Fancies, se Byock.
Fancy, eng. (1. fä^nsi; fr. fantaisie),
inbillning, infall. — Fancy-artides (1. -a’rtikls),
modevaror. — Fancy-fair (1. -fär),
utställning av kvinnliga arbeten för välgörande
ändamål.
Fanda’ngo, sp., en gammal folkdans i
Spanien, beledsagad av gitarr och kastanj
etter, vanligen i %-takt.
Fane’ga, spanskt och portugisiskt
spann-målsmått, olika på olika orter, i Spanien
motsvarande 55,5 1. — Fanega’da 1. Fanega
de tierra, spanskt ytmått = 64,4 ar.
Fane’r (ty. Fournier), tunna träskivor (av
ädlare träslag), varmed möbler av
simplare trä beklädas. — Fane’ra, inlägga 1.
bekläda möbler med dylika skivor.
Faneroga’mer 1. Phaneroga’mæ (av gr.
fa-nero’s, tydlig, och g a! mos, äktenskap) ,hot.,
den ena av de huvudgrupper, i vilka Linné
indelade växtriket. De dithörande
växterna hava egentliga blommor och
fortplantas genom frön. )(Kryptogamer.
Fanfan, fr. (1. fanfa^ng, eg. en upprepning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
