- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
501

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gabriel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gabriel—Galaktin

501

Ga’briel, hebreiskt mansnamn (av gahàr,
sända, och él^ herre, härskare. Gud),
gudsman, Guds sändebud 1. tjänare. Namn på
en av de fyra ärkeänglarna. Därav
kvinnonamnet Gabrie’lla, /r. Gabrièle (Z. -ä’l).

Gabu’nträ, veden av Thespe’sia popu’lnea, i
tropikerna. Kallas i handeln även Portia
trecy Umbrella tree^ Tulip tree.

Gacheur, fr. (Z. gasjö’r), eg. person, som rör
i murbruk; kluddare; även slösare.

Gachupfn (Z. gatsju-), mexikanskt öknamn
på en i Europa född, invandrad spanjor.

Gad, hebreiskt mansnamn, lycka. Namn på
stamfadern för en av Israels stammar och
på en profet under Davids tid; västsemitisk
lyckogudom.

Gadaba, kolarisk folkstam i Främre Indien.

Gadi’ciilus, zool.y silvertorsksläktet. — G.
thori, nordiska silvertorsken.

Ga’didæ, zool.y fiskfamiljen Torskar.
Viktiga svenska släkten äro Bro’smius,
Gadi’-culuSy Ga’dus, Gaidro’psarus, Lo’ta,
Mer-lu’cius, Mo’lva, Phy’cis och Ra’rdceps.

Gadio’l, Gado’l, Gaduo’I (av Ga’dus, torsk),
farm., levertranpreparat.

Gadita’nos, invånare i spanska staden Cadiz
{gr. Gadeira).

Gado’l, se Gadiol.

Gadolini’t, miner., ett mineral, som
förekommer i Ytterby i Roslagen och utgöres av
silikat av ytter jordarterna m. m. —
Gado-Ifnlum, kem., ett jordmetallerna
tillhörande grundämne, som förekommer i
gadolinit o. a. mineral.

Gaduo’l, se Gadiol.

Ga’dus, zool., torsksläktet, tillhörande fam.
Ga’didæ (torskar) bland benfiskarna.
Svenska arter: G. æglefi’nus, koljan, G.
calla’ris, G. mo’rrhua 1. G. barba’tus,
torsken, G. esma’rckii, vitlinglyran, G.
lu’scus, skäggtorsken, G. merla’ngus,
vitlingen, G. minu’tus, glyskoljan, G.
pola’-chius, lyrtorsken, G. pouta’ssou, kolmulen,
G. sai’da, polartorsken (i Sverige blott
fossil), G. vi’reus 1. G. carbona’rius,
grå-sejen.

Ga’ekwar, se Gaikwar.

Gaeler (1. gä’ler), den gren av kelterna, som
är bosatt på Irland, Man och i Skottlands
högländer; även högskottarna ensamt —
Gaelic league (1. ge’ilik lig), "gaeliska
förbundet", irländsk förening för gaeliska
språkets främjande. — Gaeliska språket,
i vidsträckt bemärkelse de keltiska
tungomål, som talas på Irland, ön Man samt i de
skotska höglanden; i inskränkt mening
det språk, som talas av högskottarna. Jfr
Kymriska språk.

Gafa’Iträ, se Commiphora.

Gaffelantilop, zool., ett amerikanskt
antilop-liknande slidhornsdjur, Antiloca’pra
ame-rica’na.

Gaffelapa, sjöv., se Apa.

Gaga’t (eng. jet; namnet hörrör från staden
Gagæ i Mindre Asien), miner., ett slags

brunkol, som lätt antager polityr och
därför nyttjas till smycken, s. k. jetsmycken.

Gagaza’ner, turkisktalande kristna i
Bess-arabien.

Gage, fr. (/. ga’sj) pant, underpant; lön,
sold. — G. d’amitié {1. -tie’), vängåva. —
G. d’amour {1. - damo’r), kärleksgåva,
kärlekspant.

Ga’gea, hot., svenskt växtsläkte tillhörande
fam. Liliaceæ. Allmänna vårarter äro G.
lu’tea, vårlök, och G. mi’nima,
dvärgvårlök.

Gagliarda, ital. (1. galja’rda), gammal dans.

Gagnera (1. ganje’ra, fr. gagner),Yimiaj
förtjäna.

Gagnrad, nord. myt., "den som råder för
seger", ett av Odens binamn.

Gahnft, miner., ett efter den svenske
kemisten Gahn benämnt mineral, som
innehåller zinkoxid och lerjord.

Ga’ia 1. Ge (lat. Gæ’a), gr. myt., jorden,
allmodern; även dödens och underjordens
gudinna. Se även ^a.

Gaia’kträ, se Coumarounaträ.

Gal Consistoire, fr. (1. gä kångsiståa’r), "den
glada föreningen", en i Toulouse i
Frankrike på 1300-t. stiftad litterär förening.

Gaidro’psarus, zool.,^ fisksläktet Skärlångor.

Gaikwa’r, titel på härskaren över Baroda, på
v. indiska halvön.

Gaillac (1. gaja’ck), vita och röda vinsorter
från Gaillac i Frankrike.

Galliard, fr. (1. gaja’r), munter sälle. —
Gaillarde (1. -a’rd) 1. Romane’sca, dansk.,
gammalfransk dans i % takt; hoktr., ett
slags boktryckarstil. — Gaillardise {1.
-di’s), munterhet, lustighet.

Ga’io, ital., tonk., lustigt, muntert.

Ga’iskäse, ty., schweizisk getost.

Gaj, sjöv., tåg 1. kätting, som stöttar,
bommar, dävertar o. d.

Gajdävert, sjöv., se Viskert.

gal., förk. för eng. gallon{s) (se d. o.).

Gala, lat, mjölk.

Ga’la, sp. (fornfr. gale; fornty. geil; angl.
gal, stolt, övermodig, yppig), hovprakt,
hovfest. — Galadräkt, praktklädnad,
högtidsdräkt. — Galaspektakel, festspektakel.

Galacta’goga (av gr. ga’la, mjölk, a’gein,
driva), med., mjölkdrivande medel. —
Galactode’ndron (av gr. de’ndron, träd),
bot., koträdet, växer i Venezuelas och
Guyanas dalar. Stammen innehåller en
mjölkliknande saft.

Gala’go, zool., galager, ett släkte afrikanska
halvapor. — G. maho’li, maholi-

Galakta’s, kem., ett enzym i vissa slags
mjölk. — Galakto’s, kem., en sockerart.

Galaktfn, kem., ett vaxartat ämne, som
framställes ur mjölksaften av
Galacto-dendron (se ovan). — Gala’ktisk, astr.,
som hänför sig till vintergatan. —
Galak-ti’t {gr. galakti’tes), miner., mjölksten,
mjölkjaspis. — Galaktoce’le (av gr. kele,
knöl), stagnerad samling av mjölk i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free