Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Helminth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helminth—Hema
565
medel. Se Anthelmintika. — Helminti’asis,
masksjukdom. — Helmi’ntisk, beträffande
mask. — Helmintoli’t (av gr. Wthos, sten),
paleont., förstenat maskdjur. Jfr även
Lapis lyncis. — Helmintolo’g (av gr. lo’g os,
lära), person, som är kunnig i
Helminto-logi, läran om inälvsmaskarna.
Helmfnth, miner.y se Proklorit.
Helminthi’asis, se Helmintiasis under
Hel-minter.
Helmintoceci’dier, bot., av maskar
förorsakade gallbildningar å växter.
Helmintocho’rton 1. Mu’scus
helmintocho’r-tus, farm., korsikansk mossa, maskmossa,
en blandning av havsalger, vilken nyttjas
som maskmedel.
Helmintolft, Helmintolo’g, se under
Hel-minter.
Helmito’1, farm., förening av citronsyra och
Urotropin (se d. o.), i vars ställe det
användes.
He’lmuth 1. He’llmuth, forntyskt mansnamn
(av hil, hel 1. hell, lycka, och muth, mod).
HeIode’a, dets. som Elodea (se d. o.).
HeIode’rma, zool., ett släkte giftiga ödlor i
Mexiko och Arizona.
HelofHa växter 1. Helofy’ter (av gr. he’los,
träsk, och fi’lon, vän, 1. fyto’n, växt), bot.,
sötvattenssumpväxter, vilkas blad höja sig
över vattenytan.
Héloise, kvinnonamn, segrarinna = Aloysie,
Louise (se d. o.). Namn på den ryktbare
franske medeltidsfilosofen Abailards
älskade. — La nouvelie Héloise, fr, {L- nove’11
elåi’s), "den nya H.", namn på en berömd
roman av den franske filosofen Rousseau.
Helopla’nkton, sötvattensdammarnas
plankton (se d. o.).
Heloscia’dium innunda’tum, hot., krypfloka,
nedliggande 1. simmande umbellat. (S.
Sverige.)
Helo’sis, gr. (av he’lein 1. hely’ein, vrida),
med., skelande (med ögonen).
Helo’ter, gr., pL, eg. den av trälar 1. livegna
bestående folkklassen i det forna
Lako-nien. — Helotfsm, slaveri.
Help yourse’If (1. - jor-), eng., hjälp er själv,
var god och förse er (vanligt uttryck för
att bedja en gäst servera sig); även
amerikanskt valspråk.
Helsingerunorna, som förekomma på några
runstenar i Helsingland, äro stavlösa;
blott i-runan har den raka staven
fullständig.
He’Isingin Sa’nomat, fi., "Helsingfors
tidning", daglig tidning, organ för
framstegspartiet.
Helsinki, finska namnet på Helsingfors.
Helsot (av Hel, dödsgudinnan), gammal
benämning på varje slag av sjukdom med
dödlig utgång.
Helve’lla, bot., hattmurkla, biskopsmössa,
svampsläkte av fam. Helvella’ceæ bland
discpmyceterna, — H. crispa, vit hatt-
murkla. Ätlig. — H. i’nfula, brun
hattmurkla. Ätlig efter förvällning.
Helvella’ceæ, bot., murkel svamp ar.
He’Ivete, se Hel. Jfr Gehenna och Tartaros.
Helvetes-olja, se Curcas-olja.
He’lvetes-sten 1. La’pis inferna’lis, kem.,
sil-vernitrat.
Helve’tia, latinska namnet på Schweiz.
Helve’tier, en gallisk folkstam i v. Schweiz.
Helve’tiska konfessio’nerna, två av
reformerta kyrkan i Schweiz på 1500-t.
framställda trosbekännelser.
Helve’tiska republiken kallades Schweiz åren
1798—1803, då det utgjorde en enkel,
odelbar republik.
Helvig, tyskt kvinnonamn, buret av en
svensk och en dansk drottning.
Helvi’n 1. Helvi’t, miner., honungsgult 1.
grönaktigt olivinsilikat som därtill
innehåller en sulfid (vanligen av mangan).
He’lvolus, lat., bot., nästan honungsgul. —
He’lvus, lat., bot., honungsgul.
Hema {gr. ha’ima), blod. — Hemafibri’t 1.
Aimafibri’t, miner., vattenhaltigt
mangan-arsenat i små blodröda, radiärt trådiga
kulor. — Hemago’ga (av gr. a’gein,
driva), meå., bloddrivande medel, som
påskynda menstruationen 1. framkalla
blödande (öppna) hemorrojder. —
Hemalbu-mi’n (av lat. albu’men, äggvita),
medicinskt använt preparat av järnhaltig
äggvita. — Hema’ptoe (av gr. pto’esis,
ängslan), blodhostning. — Hemapty’sis (av gr.
pty’sis, spottning), blodspottning. —
He-marthro’s (av gr. arthron, led), blödning
i en ledgång. — Hemaspori’dier, se
Hema-tozoer. — Hematapori’, blodbrist. —
Hematefn, se Hematoxylin. —
Hemate’-mesis (av gr. émesis, kräkning),
blod-kräkning. — Hematidro’sis (av gr. hidro’s,
svett), blodsvettning. — Hematfn, kem.,
den viktigaste beståndsdelen i hemoglobin
(se d. o.), vilket genom inverkan av syror
1. alkalier sönderdelas i ett äggviteartat
ämne och hematin. Detta senare bildar
med klorvätesyra ett olösligt salt, som
kristalliserar i brunröda kristaller. —
Hemati’non, glasporfyr, en eldröd,
ogenomskinlig, hård glasmassa, i forna dagar
använd till praktkärl, mosaikinläggningar
o. s. v. — Hemati’smus, med., blödning, i
synnerhet näsblod. — Hematft,
Hemati’-tes 1. Hämati’t, geol., blodsten, 0’xidum
fe’rricum nati’vum, nativ järnoxid. —
Hematobla’ster, benämning på de röda
blodkropparna i deras tidigare
utvecklingsskede, då de ännu äro försedda med
kärna. — Hematoce’Ia (av gr. kele, svulst),
kir., blodbråck; utgjutning av blod i
pungsäcken. — Hematocy’stis, blodblemma. —
Hemato’des = Hematoides (se d. o.). —
Hematofa’ger, blodsugande parasiter. —
Hematofobi’ (av gr. fo bos, fruktan),
fruktan för att se blod rinna. — Hematoge’n,
uppkommen ur 1. alstrad av blodet- "
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
