- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
644

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Irraisonnabel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

644

Irraisonnabel—Isafold

de verkligen äro; med., utstrålning av
smärta frän en nerv till andra nervgrenar.

Irraisonna’bel (Z. irrä-, fr. irraisonnable),
oförnuftig, obillig.

Irratione’ll (av lat. in-, o-, och rationa’lis,
förnuftig), oförnuftig, förnufts- 1.
förståndsvidrig. -— Irrationella tal, mat., som
varken med hela tal 1. bråk kan noggrant
uträknas 1. uttryckas (jfr Approximativ).
—• I. vokaler, språkv., säges om vokaliska
ljud, som bildas utan bestämt fixerad
munställning. —■ Irrationali’sm, förnufts- 1.
förståndsvidrighet, uraktlåtenhet att rätt
begagna sitt förstånd. — Irrationalite’t,
oberäknelighet; oförnuftighet.

Irredenti’st, förkämpe för Italia irredenta
(se d. o.).

Irreforma’beI, lat., oförbätterlig.

Irrefuta’bel {lat. irrefuta’bilis),
ovederlägg-1ig.

Irrege’ntius, lat. (av in-, o-, och regi’gnere,
pånyttföda), ej pånyttfödd, oomvänd.

Irreguljä’r (av lat. in-, o-, och re’gula,
rättesnöre), oregelbunden; oordentlig; ojämn.
— Irreguljära trupper, krigsk., tTw^^ev
(t. ex. folkuppbåd och friskaror), som ej
äro organiserade och utrustade likt
statens övriga trupper. — I. verb, språkv.,
oregelbundna verb. — Irregularite’t,
oregelbundenhet, ojämnhet.

Irrekoncilia’beI, nylat., oförsonlig.

Irrekusa’bel (lat. irrecusa’bilis), oavvislig,
ojävig.

Irreleva’nt, lat., oviktig, betydelselös,
likgiltig.

Irreligio’n (lat. irreWgio, gudlöshet),
gudlöshet, otro.

Irreligiö’s {lat. irreligio’sus), ogudaktig,
gudlös; som föraktar religionen. —
Irreli-giosite’t, gudlöshet, religionsförakt.

Irremedia’bel {lat. irremedia’bilis), obotlig,
ohjälplig.

Irremissi’bel {lat. irremissi’bilis), oförlåtlig.

Irremonstra’bel, nylat., obestridlig.

Irrepara’bel {lat. irrepara’bilis), oersättlig,
ohjälphg.

Irrepara’bile te’mpus, lat., den oåterkalleligt
förflutna tiden.

Irreponi’belt bråck, med., ej återförbart
bråck.

Irreprehensi^bel, lat., oklanderlig, ostrafflig.

Irreprocha’bel {fr. irréprochable),
oklanderlig, oförvitlig.

Irresisti’bel {fr. irresistible), oemotståndlig.

Irresolu’t, lat., Irrésolu, fr. {1. irresåly’),
obeslutsam. — Irr€solutio’n, obeslutsamhet,
vankelmod. — Irresolu’to, ital., tonk.,
vacklande, osäkert.

Irrespira’bel {lat. irrespira’bilis), som ej låta
sig inandas.

Irresponsa’bel {fr. irresponsable), oansvarig.

Irrevere’ns (av lat. revere’ri, vörda),
ringaktning, vanvördnad. — Irrevere’nt,
van-vördig.

Irreversi’bel (av lat. nekande in, re, tillbaka,
och ve’rtere, vända), som ej kan vändas.

Irrevoka’beI {lat. irravoca’bilis),
oåterkallelig.

Irride’ra {lat. irride’re), bele, utskratta,
håna. — Irrisio’n, hån, bespottelse. —
Iri-so’risk, hånfull.

Irrige’ra {lat. irriga’re), vattna, befukta.

— Irrigatio’n, fuktande, vattning. —
Irri-ga’tor, sköljkanna, förbunden med en
gummislang, till lavemang o. d. —
Irriga-tö’r, trädgårdsspruta, spolnings- 1.
skölj-ningsapparat (se föreg. ord).

Irri’gua, bot., på sanka ställen.

Irrisio’n, Irriso’risk, se under Irridera.

Irrita’bel, Irritatio’n m. fl., se under följ. ord.

Irrite’ra {lat. irritaJre), reta, egga;
upphetsa, oroa. — Irrita’bel, retlig, retbar. —
Irritabilite’t, retlighet, retbarhet. —
Frri-tans, pl. Irrita’ntia, med., retande medel,
retmedel. — Irritatio’n, retning; retat
tillstånd; förbittring. — IrritatiV 1.
Irritato’-risk, retande, uppretande.

Irrumpe’ra {lat. irru’mpere), i fientlig avsikt
bryta in i ett land. — Irruptio^n {lat.
ir-ru’ptio), fientligt infall.

Irrupti’va bergarter, se Intrusiva bergarter.

Irular, en dravidisk stam i s. Dekhan.

I’rus, se Iros; fig., en utfattig människa. —
Irus est su’bito, qui mo’do Cræ’sus e’rat,
lat. ordspr., i går var han en konung, i dag
är han en tiggare.

Irvi’ngia, bot., trädsläkte av fam.
Simaru-ba’ceæ, i tropiska Afrika. — I.
gabone’n-sis, ger s. k. d i k a fe 11. Fröna av denna
och flera andra arter äro ett näringsrikt
födoämne (d i k a b r ö d).

Irvingia’ner {1. örv-), en av skotten Edward
Irving (d. 1834) stiftad svärmisk sekt, som
endast i Kristi personliga återkomst,
vilken troddes vara nära förestående, såg en
möjlighet till människosläktets räddning.

— Irvingiani’sm, denna lära.

Isa, den arabiska namnformen för Jesus.

Isaak, mansnamn (av hebr. sachàk, le), "han
log". Namn på Abrahams och Saras son,
en av de tre patriarkerna.

Isabe’lla, spanskt kvinnonamn ~ Elisabet (se
d. o.). På franska Isabelle och Isabeau {1.

, -bä’ll, -bå’). Spanskt, franskt och engelskt
furstinnenamn.

Isabella, astr., en av småplaneterna.

Isabe’lla-orden, portugisisk kvinno-orden;
spansk riddarorden.

Isabe’llfärgad, brunaktigt vitgul (säges i
synnerhet om hästar). Färgen lär hava
fått sitt namn efter en spansk furstinna,
Isabella, som på grund av ett löfte under
tre år icke ömsade sitt linne, vilket under
tiden antog ifrågavarande färg.

Isabelli’nus, lat, bot., smutsgul med
dragning åt brunt.

Isafold {fold, land, i poetiskt språk), poetiskt
namn på Island; tidning i Reykjavik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free