Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Käppi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
766
Käppi—Koyri
H. 1. M. giga’ntheus, inhemsk i Nya
Syd-Wales och Tasmanien.
Käppi 1. Keppi, rund, styv huvudbonad från
1800-t:s mitt, paradhuvudbonad i svenska
artilleriets fredsuniform.
Käringruka, bot., se Ajuga.
Käringrök, Käringfis, bot., folkliga namn på
röksvamp.
Käringskinn, farm., lakritspasta.
Käringtand, bot., se Lotus.
Kärleksäpple, bot., se Lycopersicum.
Kärleksört, bot., se Sedum.
Kärnfysik, den delen av atomfysiken, som
handlar om atomernas kärna.
Kärrduntrav, bot., se Epilobium. —
Kärr-fibla, bot., se Aracium. — Kärrfräken,
bot., en art Equise’tum.
Kärrhök, se Circus.
Kärrkavle, bot., se Alopecuriis. —
Kärrkrasse, bot., se Cardamine. — Kärrlilja,
bot., se Tofieldia.
Kärrmesen, zool., se Parus.
Kärrnäva, bot., se Geranmm. — Kärrspira,
bot., se Pedicularis. —- Kärrstjärnblomma,
bot., se Stellaria. — Kärrtörel, bot., se
Euphorbia. — Kärrviol, bot., se Viola.
Kättare (av gr. katharo’s, ren), person, som
avviker från kyrkans lära. Jfr Katarer. —
Kätteri’, avvikelse från kyrkans lära.
Kätti, svensk form för Catty.
Kätting, textil., se Varp.
Käx, se Cakes.
Käx, anat., se Mesenterium.
Käx, bot., svensk benämning på ett flertal
umbellater.
Kö (hårt k; fr. queue, av lat. ca’uda, svans),
uppställning i rad efter varandra; krigsk.,
en kolonns eftersta avdelning; spelt.,
biljardkäpp.
Kö’hlerglaube, ty. (hårt k), eg. kolaretro;
blind auktoritetstro.
Kökenfett, sjöv., smörj ämne för tacklingen,
vanligen hälften talg och hälften smör.
Kökkenmödding, se Kjökkenmödding.
Kökslatin {lati’nas culina’ria), felaktigt
latin, särskilt till ändelser och form
latiniserade ordstammar ur andra språk, ofta
begagnat av medeltidens munkar
(munklatin) i blandning med verkligt latin.
Köldanestesi’, bedövning på grund av köld.
Köldpoler, geogr., jordytans kallaste trakter.
Köligruppen, geoL, omfattar de s. k. f j ä 11
-skiffrarna längs Kölen från Dalarna
och norr ut. Den anses höra till
silursyste-met. Fjällskiffrarnas undre avdelning,
vanligen räknad till "algonk", kallas
Sevegruppen.
Köllerfärg, gulockra.
Kö’lnerbrunt (hårt k), tekn., en målarfärg,
som består av jordartade krossade och
slammade brunkol. — Kölnergult, en
målarfärg, som består av kromgult och
blysulfat.
Kö’lnische Zeitung, ty. (hårt k; - tsait-),
i Köln utg., förr moderat-lilDeral daglig
tidning, grundad 1620.
Kölnvatten (hårt k), se Eau de Cologne.
König Rother 1. Ruother, konung R., tysk
medeltidsdikt.
Königs manometriska lågor, fys., gaslågor,
som omväxlande flamma upp och sjunka
samman i takt med ljudsvängningar.
Uppkallade efter K. R. König.
Köpenickia’d, uppträdande under falskt
namn 1. med falsk befogenhet för att
tillskansa sig fördelar. (Efter skomakaren
y. Voigt, som i officersuniform förmådde
en trupp soldater följa honom till rådhuset
i Köpenick, där han tvang stadskassören
att utlämna kassan).
Köpmannen i Venedig {eng. The werchant of
Venice), skådespel av Shakespeare.
Kör (hårt k), se Kor.
Körmt (hårt k), nord. myt., en flod, som
namnes i Eddan.
Körna 1. Tina, behandla säden så att
agnspetsarna avnötas.
Körsbär, bot., se Prunus.
Körsnär (ty. Kürschner, av fhty. chursinna,
pälsrock), buntmakare (se d. o.).
Körvel, bot., se Myrrhis. — Körvelkäx, bot.,
se Anthriscus. — Körvelrova, bot., se
Chæ-rophyllum. —■ Kösa, bot., se Agrostis.
Köttstorfers tal, kem., förtvålningstal,
angivande antalet mgr. kalihydrat, som
åtgår för förtvålning av 1 gr. fett.
Kö’yri (hårt k), fi. myt., se Kekri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
