- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
793

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lidskjalf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidskj alf—Lignum

793

Lfdskjalf, Hlidskjalf 1. Lidskälf, nord, myt.,
asarnas utsiktstorn, från vilken Oden såg
allt, som hände i världen.

Lié, fr.y tonk.y bundet. Se legato.

Liebeneri’t {L Ii-), miner.^ pseudomorfoser
av eleolit.

Liebens jodoformprov (1. Ii-), kem.y metod
att påvisa små mängder alkohol.

Lieberkühns körtlar {1. Ii’-), anat.y
tarmslemhinnans körtlar.

Liebers kryddor, farm., se Galeopsis
grandi-flora.

Liebesknoten, Liebesschleife, ty.,
’’kärleksknut", valknut (se d. o.).

Liebfraumilch, ty. (1. iibfra’o-), ett fint
rhenskt vin från trakten av Worms.

Liebhaber, ty. {1. lib-, av Liebe, kärlek),
person, som har utpräglad förkärlek för ett
visst slags ting (böcker, konstverk 1. d.).
— Liebhaberi’, sysslandet med eller
samlandet av dylika favoritföremål.

Liebigi’t, miner., äppelgröna konkretioner
av uranhaltigt kalciumkarbonat.

Liebigs köttextrakt (Z. li’b-), uppkallat efter
den tyske kemisten Justus von Liebig,
be-redes av finhackat kött, som utkokas med
vatten, varpå den från äggviteämnen och
fett befriade vattenlösningen inkokas till
extraktkonsistens.

Lieblings-, ty. {1. lib-), älsklings-, favorit-,
t. ex. lieblingsrätt, älsklingsrätt.

Lied, ty. (1. lit), tonk., sång, visa. — Lieder
ohne Wo’rte (1. li’der-), sånpr utan ord,
titel på en följd kompositioner av den
tyske kompositören Mendelssohn; korta
melodiska instrumentalstycken av nämnda
art. — Wo man singt, da lass’ dich ruhig
nieder; Böse Menschen haben keine
Lieder, där man sjunger slå dig lugnt till ro ;
onda människor hava inga sånger.

Liederbrüder, ty. (1. Ii-), "sångarbröder",
medlemmar i en Liedertafel (se d. o.).

Liedermeister, ty. (1. Ii- maj-), anförare av
en Liedertafel (se d. o.).

Liedertafel, ty. (1. lid-), manssångförening.

Liederteorien, teori för uppkomsten av de
stora folkliga eposen, främst de
home-riska, uppställd av K. Lachmann.

Liedervater, ty. (1. Ii- fa-), ordförande i en
Liedertafel (se d. o.).

Li’en, lat., anat., mjälten. — L. mo’biIis,
med., vandrande mjälte. — Liena’tis, som
avser mjälten.

Lienftis (av lat. Ii’en, mjälte), med.,
mjält-inflammation.

Lienteri’ (av gr. le’ios, glatt, och e’nteron,
tarm), med., ett slags svår diarré, varvid
näringsämnena hastigt bortgå osmälta.

Liepaja, lettiska namnet på Libau.

Lie’ra (fr. lier), förbinda, förena. Jfr
Liai-son. — Lierad, nära förbunden, förtrogen.

Li’etuva, inhemska namnet på Litauen.

Lieue, kelt. (L liö’; lat. leuca), fransk mil
=z 10 km.

Lieutenant, fr. (L liötöna’ng, av lieu, ställe,

och tenir, innehava), urspr.
ställföreträdare; löjtnant (se d. o.).

Life, eng. (1. lajf), "Livet", Förenta
staternas mest spridda skämttidning. Utgives i
New York sedan 1881.

Life and work, eng. (1. lajf änd oö’rk), "liv
och gärning", mottot för 1925 års
allmänkyrkliga möte i Stockholm.

Life-preserver, eng. (1. lajf prisö’rvör), eg.
livbevarare; försvarsvapen i form av en
kort, elastisk käpp med blyklump i ena
eller bägge ändarna. Jfr Casse-tète.

Lift, eng., lyftning; hävstång; hiss.

Li’ga, (ital. Wga, fr. ligue, av lat. liga’re,
binda), förbund, förening. — Ligan, ett
1576 i Frankrike bildat katolskt parti, lett
av släkten Guise. Jfr Katolska ligan. —
Ligfst (hårt g), medlem av en liga. —
Ligi’stisk, som angår en liga.

Ligame’nt {lat. ligame’ntum, av liga’re,
binda), anat., kallas av bindväv och
elastisk vävnad bestående band, som
sammanhålla kroppens delar eller organ.

Liga’to = Legato (se d. o.).

Ligatu’r (lat. ligatu’ra, av liga’re, binda),
kir., omknytning av blodkärl för att stilla
blödning; det därtill brukade materialet;
tonk.y bindning mellan noter, betecknad
genom en båge; boktr., en typ, som består
av förenade skrivtecken, t. ex. ff.

Li’ger, lat., romarnas namn på floden Loire.

Lige’ra (av lat. liga’re, binda), fäktk., slå
vapnet ur handen på motståndaren.

Lige’rica, lat., bot., från Loire (lat. Li’ger).

Ligi’st, Ligi’stisk, se under Liga.

Liggklöver, bot., se Trifolium.

Ligna’tilis, bot., växande på ved.

Ligne, fr. (1. linj), linje, rad. — Ligne de
bataille (1. - dö bata’j), krig sk.,
slagordning.

Ligni’n, Ligno’n 1. Vedämne, oxiderivat av
cellulosa, som förekommer i förvedade
celler hos växterna.

Ligni’t Brunkol (se d. o.).

Lignocellulo’sa, kem., den förening, som
utgör jutefibern (se Jute).

Lignografi’, sätt att framställa färgtryck
på tunna träplattor.

Ligno’n, se Lignin.

Ligno’ser, bot., se Vedväxter.

Lignosulfft, lut från cellulosafabriker,
vilken prövats som medel mot lungsot utan
nämnvärt resultat.

Li’gnum, lat., trä, ved. — L. aloes, aloeved,
den som rökverk högt värderade veden av
Excæca’ria Aga’llocha. — L.
campechia’-num, farm. kampeschträ (se d. o.). — L.
citri’num, tekn., gul bresilja (se Bresilja).

— L. cæru’leum = Lignum campechianum
(se ovan). — L. colubri’num, ormved (av
Stry’chnos colubri’na). — L. fernambuci

— Färnbock (se d. o.). — L. guaja’ci,
farm., guajakved (se d. o.). — L. juni’peri,
enträ, veden av roten till Juni’perus
com-mu’nis, är ett blodrenande medel. — L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0805.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free