Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lomentarius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lomentarius—Loppört
807
Lomenta’rius, lat., bot., ledlikt insnörd.
Lo’mia, astr., en av småplaneterna.
Lommar, zooL, en familj sjöfåglar,
Colym-hifoWmes. Omfattar lommar {Coly’mhus)
och doppingar {Po’diceps).
Lomme, bot., se Capsella.
Lo’na, kvinnonamn = Leonie (se d. o.).
Lonchftis, lat., bot., lanslik.
Londa, gren av bantuspråken.
Londi’nium, lat., London.
Londi’num gotho’rum, latiniserade namnet
på Lund.
Londonclay, eng. {1. lö’ndönklä; av clay,
lera), geoL, ett slags lera i sydöstra
England.
Londres, fr. (1. långdr), sp. {1. lå’ndris),
London; även namn på ett slags små
Havannacigarrer.
Lone, nord. myt., en dvärg.
lon g, förk. för longitud (se d. o.).
Longa, lat., "den långa", tonk., i
mensural-musiken (se d. o.) den största notvalören
näst maximan.
Longævite’t, lat., lång levnad.
Longanimite’t, lat., långmod.
Longa’nträdet, se Litchiträdet.
Longchamp 1. Longchamps, fr. (1.
lång-sja’ng), se Hippodrome de Longchamp.
Longe, fr. {1. långsj), ridk., löplina för
hästar. — Longera (1. -sje’ra), rida en häst
för lina, rida in en häst.
Lo’nge petftum, lat., långsökt.
Longhand, eng. (1. lå’nghänd), vanlig
engelsk skrivstil. )( Shorthand
(steno-grafi).
Lo’ngidens, lat. (av longus, lång, och dens,
tand), bot., långtandad. — Longifo^lium,
lat. (av fo lium, hlad), bot., långbladig. •—
Lo’ngipes, lat, (av pes, fot), bot., med lång
fot. — Longise’ta, lat. (av se’ta, borst),
bot., långborstig. — Longi’ssima, lat., bot.,
mycket lång.
Longima’n, lat., långhänt.
Longimetri’ (av lat. Wngus, lång, och gr.
metre’in, mäta), mat. längdmätning, den
del av geometrien, som handlar om linjer
och deras egenskaper.
Longipe’nnes, zool., långvingar,
fågelfamiljen M å s f å g 1 a r. Omfattar måsar,
lab-bar, trutar och tärnor.
Longi’ssimus, lat., mycket lång.
Longitu’d (lat. longitu’do), längd; geogr.,
den vinkel, som bildas av en orts meridian
och en annan bestämd meridian (räknas
vanligen från Greenwichs observatorium
i England); astr., vinkeln mellan en
stjärnas latitudcirkel och den genom
vårdags-jämningspunkten gående latitudcirkeln.
— Longitudina’l-, som angår längd,
utsträckt på längden, längd-. —
Longitudi-nalgrad, geogr., längdgrad. —
Longitudi-nalgördlar, byggn., längdbågar,
förstärkningsbågar, som sträcka sig parallellt med
byggnadens längdriktning. )(
Träns-V e r s a 1 g ö r d 1 a r. — Longitudinal-
svängningar, tonk., luftsvängningar i
blåsinstrument ävensom i strängar, när de
senare strykas i längdriktningen. X
Transversalsvängningar.
Longmyndetagen (Z. lå’ngmajnd-), geoL,
äldsta delen av kambrium i England.
Longoba’rder 1. Langoba’rder, ett
fornger-manskt folk av svevisk stam.
Lo’ngo sed pro’ximus intervalla, lat.,
närmast, men på långt avstånd, ett från
Ver-gilius hämtat uttryck, vilket tillämpas på
en person, som strävar till en
föregångares mål, men icke fyller dennes mått.
Long ton, se Ton.
Longuette, fr. (1. långätt [hårt g]), kir.y
lång förbandsremsa.
Lo’ngum i’ter per exe’mpla, bre’ve per
præ-ce’pta, lat., lång är vägen genom exempel,
kort genom regler.
Longö’r (hårt g; fr. longueur),
långrandighet, vidlyftighet.
Loni^cera 1. Lonice’ra, bot., busksläkte av
fam. Caprifolia’ceæ med om aftnar och
nätter välluktande blommor med lång pip.
— L. alpige’nia, alptry, odlad, med
mörkröda blommor och rött bär. — L.
capri-fo’lium, kaprifol, odlad, med vit till gulvit
krona och gult bär. — L. cærulea, blåtry,
med gulvit krona och blått bär. — L.
peri-cly’menum, vildkaprifol, stundom odlad. -—
L. symphorica’rpus, snöbär, odlad, kronan
liten, vitröd, bär vitt. — L. tarta’rica,
ro-sentry, odlad, krona ljusröd, bär rött. —
L. xylo’steum, try, krona vitgul, bär rött,
tämligen allmän i ängsbackar och
skogs-bryn.
Lonice’reæ, bot., underfamilj av fam.
Capri-folia’ceæ av ordn. Rubi’inæ.
Lonke, bot., se Calitriche.
Lonkesärv, bot., se Elatine.
Lood, holl. (1. låd), lod = pond (gammalt
holländskt skålpund); numera = 10 gr.
Loof, i östersjöprovinserna ett sädesmått,
vars rymd på olika orter varierar mellan
42,4 och 68,9 1.
Looping the loop, eng. (1. lo^ping the lop),
art av konstflygning, varvid flygplanet
beskriver en ögla i vertikalplanet. Vid
toppunkten har flygaren alltså huvudet
nedåt. Utfördes ursprungligen som
cirkusnummer med cykel 1. automobil i en
ögleformad bana.
LopWidæ, zool, fiskfamiljen M a r u 1 k a r.
Se Lophius.
LopWodon, paleont., fossilt däggdjurssläkte
av de opartåiga hovdjuren. Många arter i
Europa under tertiärtiden.
Lo’phius piscato’rius, zool., marulken. Se
LophWdæ.
Loppfrön, hot., Se’mina psy’llii, fröna av den
i södra Europa växande Planta’go psy’l-
’ lium, tillhörande fam. Plantagina’ceæ,Y0Y0
förr officinella i Sverige. Nyttjas till
app-retyr å siden, duktyger o. s. v.
Loppört, bot., se Erige’ron och Pulica’ria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
