- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
811

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Luder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Luder—Lumbal

811

Luder, jaktt.y äldre benämning på åtel.

Lu’di, lat, {pL av lu’dus, lek), lekar,
skådespel.

Lu’di magi’ster 1. Ludimagi’ster, lat.,
skollärare.

Ludlow-etagen {L la’ddlåu-), geoL, yngsta
översilur (Gotla’ndium) i England.

Ludmi’la, slaviskt kvinnonamn {höhm.
Lud-mila, nu Lidmila, av fhty. liütj folk, och
milti, mild).

Ludolf 1. Ludolph, forntyskt mansnamn (av
hlud, hluty ära, rykte, och wolfy ulf).

Ludolfska talet, mat., förhållandet mellan
omkretsen och diametern i en cirkel
beräknades intill 35 :e decimalen av holländaren
Ludolf; betecknas vanligen med den grek.
bokstaven tt.

Ludovi’cus och Ludovi’ca, mans- och
kvinnonamn med latinsk ändelse = Ludvig och
Lovisa (se Ludvig).

Ludovi’ca, astr., en av sm.åplaneterna.

Ludovicium 1. Ludovika-akademien,
krigsskola i Budapest.

Ludus, lat.y se Ludi.

Lu’dvig, forntyskt mansnamn (på frankiska
Chlodwig, av hludy hlot, rykte, och wic,
wig, strid, slag), den berömde kämpen.
Buret av franska, tyska, polska, ungerska,
italienska och holländska furstar. Efter
detta namn äro mansnamnen Ludovicus
och Louis samt kvinnonamnen Louise,
Lovisa och Ludovica bildade. Ludvig
förkortas stundom hos oss till Ludde.

Ludvig XIII:s stil, se Style Louis XIII.

Ludvig XIV:s stil, se Style Louis XIV.

Ludvig XV :s stil, se Style Louis XV.

Ludvig XVI:s stil, se Style Louis XVI.

Ludvigsorden, en fransk kunglig
militärorden; en bajersk och en hessisk
förtjänstorden.

Lu’es, lat.y med.y smitta, smittsam sjukdom
(särskilt syfilis). — Lues heredita’ria,
medfödd (ärvd) syfilis. — Lues pe’corum,
boskapspest, — Lues vene’rea, venerisk
smitta.

Lue’tiker, med.y av syfilis smittad person.
— Lue’tisk, syfilissmittad.

Lufah = Lofah (se d. o.).

Luffa, hot.y växtsläkte av fam.
Cucurbita’-cexy vars genom maceration frigjorda
kärlknippen användas som badsvamp,
"luffasvamp".

Luffasvamp, se Luffa.

Luftalger, hot., alger som leva i luft liksom
lavarna.

Luftgas, gasolingas.

Luftkompre’ssor, apparat för komprimering
av luft.

Luftlins, fys.y mellanrummet mellan två från
varandra skilda linser.

Luft pensel 1. Aerogra’f, apparat, med vilken
flytande färg med tillhjälp av luft
utspru-tas över en yta. Användes särskilt till
re-tuscharbete.

Luftperspekti’v, konstt., ett perspektiv (se

d. o.), som avser återgivandet av luften,
färgerna och reflexerna.

Luftpumpen, astr.y se Antlia.

Luftpyrome’ter, fys.y en apparat för
uppmätning av mycket hög temperatur.

Luftsalpeter, se Kalksalpeter.

Luftträ, se Amarantträ.

Luft vävnad, hot.y se Aèrenkym.

Lug, engelskt längdmått = 5,5 yards —
5,029 m.

Lugdu’num 1. Lugudu^num, latinskt namn på
städerna L e i d e n , L y o n m. fl.

Lu’gger Loggert (se d. o.).

Lugu’ber (av lat. lu’guhriSy fr. lugubrey 1.
lygy’bbr), sorglig, bedrövlig, dyster. —
Lugubre, ital. (1. logo’bre), tonk.y dystert.

— Lugubrite’t, sorglighet, dysterhet.

Luigi (1. lo’dji), italiensk namnform för

Ludvig; Luigia, Lovisa.

Luis (1. loi’s), spansk namnform för Ludvig;
Luisa, Lovisa.

Lui’senorden, preussisk kvinnoorden.

Luiz (Z. loi’sj), portugisisk namnform för
Ludvig. — Luiza, Lovisa.

Lujavri’t, petrogr.y en nefelinsyenit, först
anträffad vid Lujavrurt på Kolahalvön.

Lu’kas, se Lucas.

Lukasgille, efter evangelisten Lukas,
målarnas skyddspatron, benämning på
målar-skråna.

Luka’sj-3akt, yrkesmässigt bedriven
drevjakt på varg i Ryssland. — Luka’sjer,
ryska yrkes varg jägare.

Lukrati’v (lat. lucrati’vusy av lu’crumy se
d. o.), indräktig, lönande. — Lukre’ra,
vinna, hava fördel; ockra.

Luktborre, hot.y se Agrimonia. — Luktmönja,
hot.y se Agrimonia. — Luktnypon, hot., se
Rosa. — Luktsalvia, hot., se Tanacetum.

— Luktsporre, hot., se Hahenaria och
Gymnadenia.

Luktuö’s (lat. luktuo’sos, av lu’ctus, sorg),
sorglig, klagande.

Luktven, hot., se Cinna. — Luktvicker, hot.,
se Vida. — Luktviol, hot., se Viola. —
Luktärt, hot., se Lathyrus.

Lukubre’ra (lat. lucuhra’re), arbeta vid ljus
om natten. — Lukubratio’n, nattarbete
vid ljus.

Lukule’nt (av lat. lux, ljus), klar, ljus.

Lukulla’n 1. Lukullft, geoL, en svart
kalksten, som användes i arkitekturen.

Luku’llisk, yppig, överflödig (särskilt om
måltider), efter den romerske frossaren
Lucullus (se d. o.).

Lukulli’t, se Lukullan.

Lullef, hehr.y palmblad, vari adamsäpplen
äro förpackade.

Lullula arbore’a, zool.y trädlärkan.
Skogsfågel i mell. och s. Sverige.

Lumachello, ital. (1. -källå [hårt k]), geoL,
musselmarmor, en brun marmorart med
vackert färgspel.

Lumba’go, lat., med., ryggskott.

Lumba’1, se under Lumhus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0823.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free