- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
834

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Manneh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

834

Manneh—Mantuavasen

Ma’nneh, turk., en sinnebildligt ordnad
bukett.

Ma’nneken pis (av nederL, ma’nneken, liten
man), en bekant vattenkonst i Bruxelles.

Mannekä^ng (hårt k), se följ. ord.

Mannequin, fr. {1. mannökä’ng [hårt k];
holl. manneken, ty. Männchen)^ eg. liten
människa; mannekäng, leddocka,
människofigur med rörliga leder, vilken målare
och bildhuggare begagna för att å
densamma anbringa och studera draperier
och kostymer; levande skyltdocka för
uppvisning av toaletter. — Mannequinage
{1. -kina’sj [hårt k]), bildhuggeriarbete
på byggnader.

Ma^nnesmannverken, en av Tysklands
största järnindustrikoncerner, med säte i
Düsseldorf. — Ma’nnesmannrör, ett slags
hel-valsade järnrör.

Ma’nnheimguld, en legering av koppar, tenn
och zink.

Ma’nnheimskolan, tonk., grupp av
tonsättare, vilken under 1700-talet i Mannheim
verkade för genomförandet av den nya
instrumentalstil, som med Haydn, Mozart
och Beethoven nådde sin fulla utveckling.

Mannft, kem., mannasocker, en sockerart,
som förekommer i manna (se d. o.).

Ma’nnlichergeväret, krigsk., ett av tysken
Mannlicher konstruerat repetergevär,
antaget av Tyskland, Österrike, Italien m. fl.
länder.

Manno’s, kem., en sockerart, som
framstäl-les ur dadlar, vegetabiliskt elfenben m. m.

Ma’nnus, germ. myt. (eg. människa), den av
jorden födde guden Tuiscos son, vars tre
söner voro stamfäder till germanernas
huvudstammar (enligt Tacitus).

Ma’no, ital. {lat. ma’nus), hand, — Mano
de’stra 1. dritta, tonk., högra handen. —
Mano sini’stra, vänstra handen.

Manodepressiv sinnessjukdom (av gr. mani,
se d. o., och lat. depre’ssio, nedslagenhet),
form av sinnessjukdom, vid vilken
symtom av exaltation och depression
förekomma om varandra.

Manoel {1. -noe’l), portugisisk namnform för
Emanuel.

Man of war, eng. {1. män åvv oå’),
örlogsman.

Manome’ter (av gr. mano’s, tunn, och
me-tre’in, mäta), fys., kompressionsmätare,
instrument till mätande av ångans eller
andra gasers tryck.

Manon (1. manå’ng), franskt kvinnonamn,
diminutiv av Marie (se Maria). — Manon
Lescaut {1. - läskå’), berömd roman av
Prevost d’Exiles, 1733.

Ma non tro’ppo, se under Ma, ital.

Manor, eng. {1. mä’nnör), eg. länsgods;
adelsgods.

Ma’no sini’stra, se under Mano.

Manque de touche, fr. (1. mangk dö to’sj),
spelt., felstöt i biljardspel. — Manque-

ment {1. mangköma’ng), mankemang (se
d. o.).

Mansarde, fr. {1. mangsa’rd), hyggn., efter
den franske arkitekten Frangois Mansard
benämning på vindskupa, vindsrum. —
Mansardtak {1. -sa’r-), brutet tak, vars
nedre del lutar starkare än den övre och
vanligen är försedd med fönster.

Mansblod, hot., se Hypericum.

Mansche’tt (fr. manchette, dimin. av manche,
ärm), bred remsa av stärkt linne eller
spetsar, som bäres kring handleden;
Ijus-staksskyddare.

Mansion, eng. {1. ma’nnsjön), bostad,
vistelseort. — Mansion house (I. - ha’os),
äm-betsbostad för lord mayorn i London.

Mansions, fr. (1. mangsiå^ng), hus, kallades
på den medeltida scenen de hus, som
an-gåvo de olika lokaliteterna i ett drama.

Ma’nsongr, isl., "kärleksvisa", enligt
forn-isländsk lag straffbelagd smädedikt mot
en kvinna.

Manso’nia Ga’gei, bot., burmanskt träd av
fam. Sterculia’ceæ. Dess högt värderade
virke kallas Kalanutträ.

Manssköld, hot., se Androsaæ.

Mansu’r, arah., segerrik; namn, antaget av
många arabiska furstar.

Ma’ntel {lat. mante’lum, hölje, eg.
handkläde), vid ytterkappa utan ärmar,
brukad av många fornfolk.

Mantel djur, zool., Tunica’ta, en grupp
marina blötdjur. Hit höra t. ex. S j ö p u n g a r
och S a 1 p o r.

Mantelet, fr. {1. mangtölä’), liten mantel
1. kappa; läderskärm på vagnar; krig sk.,
stormtak; lucka för styckeportar.

Manti’ 1. Manti’k {gr. mantike’ mante’ia),
spådomskonst, spådomsgåva.

Ma’ntidæ, zooL, en familj rätvingar.
Hit höra bl. a. b ö n s y r s a n och de s. k.
vandrande pinnarna, insekter,
utmärkta genom en egendomlig
"skyddande likhet".

Mantfk, se Manti.

Manti’Ij (sp. mantilla, fr. mantille), en av
spanjorskorna buren slöja, som betäcker
huvud och bröst; ett lätt
fruntimmersöverplagg av siden och spetsar.

Manti^ssa, lat., eg. tillökning;
decimalsiffrorna i en logaritm. Jfr Karakteristika.

Ma’nto, gr. sag., den tebanske siaren
Teire-sias* med spådomsgåva utrustade dotter.

Ma’ntovavasen Mantuavasen (se d. o.).

Mantra, sanskr., eg. tankemedel, tanke;
vedahymnernas inspirerade idé;
offerspråk i vedahymnerna; skriftställen och
formler för offertekniken; i hinduismen
de särskilda sekternas lösenord; hemlig
rådplägning i allmänhet.

Mantua’nska korset, ett grekiskt kors (se
d. o.), vars armar på alla sidor begränsas
av en hålkäl.

Ma’ntuavasen, en efter den italienska sta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0846.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free