- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
917

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Neftys ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Neftys—Nehemia

917

Ne’ftys 1. Neb-hat, "husets härskarinna",
egypt. myt., syster till Isis och gemål till
Set.

Nega’ndo, Negatio’n, NegatiV, se under
Negera.

Nega’nti incu’mbit proba’tio, lat., "den som
förnekar något (allmänt antaget), har att
bevisa sitt påstående". Logisk och i vissa
fall juridisk regel.

Negativism, psykiatr., se Schizofreni,

Negativ ta’xis, hiol., se Taxier.

Ne’ger, pl. Negrer (fr. nègre, sp. och ital.
ne’gro, av lat. ni’ger, svart), benämning
på huvudmassan av Afrikas inhemska
befolkning söder om Sahara och de från
Afrika genom slavhandeln utförda svarta
folken. — Negeremancipation (jfr
Emancipation), negrernas frigörelse från
slaveri och deras höjande till rättslig
likställighet med de vita. — Negre’ss 1.
Negrinna, negerkvinna. — Negrofi’1 (av
gr. fi’los, vän), negervän, ivrare för
negrernas frigörelse.

Nege’ra (hårt g; lat. neg a’re), neka,
förneka, upphäva, bestrida. — Nega’ndo,
nekande, genom att neka. — Negatio’n {lat.
nega’tio), förnekande; språkv., ord, som
frånkänner subjektet predikatet, t. ex. ej,
icke, aldrig o. s. v,; nekande ord eller
uttryck; frånvaro av en egenskap. —
Nega-ti’v (lat. negati’vus), nekande,
upphävande. X Positiv. — Negativ bild,
fotogr., bild, där ljus och skugga visa
sig omvänt. — Negativ elektricitet, fys.,
hartselektricitet. X Positiv
elektricitet. — Negativ enhet, mat., enhet,
som, då den lägges till en annan, ger noll.
— Negativ storhet, storhet, som låter
uttrycka sig i en negativ enhet. —
Negati-vite’t, nekande natur eller beskaffenhet.

Negerapan, zooL, se Budengen.

Negerfrö, se Guizotia.

Negerhead, eng. (1. ni^görhädd), eg.
negerhuvud; ett slags tuggtobak.

Negerhirs, bot., gräsarten Pennise’tum
spi-ca’tum i tropiska Afrika, vars frön ge ett
närande och välsmakande mjöl. Jfr Durra.

Negerkaffe, se Mogdakaffe.

Negerkorn, se Durra.

Negerpeppar, hot., se Xylopia.

Negerrom (1. -råmm), sekunda sort av rom
(se d. o.), som erhålles ur
sockerrörsavfall.

Negle’cta, bot., förbisedd.

Negligé m. fl., se under följ. ord.

Neglige’ra (1. neglisje’ra, fr. négliger, lat.
negWgere), försumma, underlåta,
vårdslösa, tillbakasätta någon. — Négligé, fr.
(1. -sje’), morgondräkt, nattdräkt;
försummad, oavslutad klädsel; ett slags
fruntimmersmössa, — Negligea’bel, som kan
bortses från. Se Quantité. — Négligence
(1. -sja’ngs), försumlighet, vårdslöshet. —
Negligence clause, eng. (1. ne’gglidjäns
klås), handelst., försumlighetsklausul. —

Négligent (1. -sjangt), försumlig,
vårdslös. — Negligente, ital. (1. -dje’nte), tonk.,
utan eftertryck.

Négoce, fr. (1. negå’ss; lat. nego’tium),
handel. — Negocia’bel (fr. négociahle) 1.
Ne-gotia’bel, lätt att omsätta (om växlar,
statspapper m. m.), säljbar. —
Negocia-tio’n 1. Negotiatio’n, underhandling,
be-medling. — Negocie’ra 1. Negotie’ra (fr.
négocier, lat. negotia’ri), driva handel;
underhandla; anskaffa (penningar), få
(lån) till stånd, omsätta (växlar). —
Negotia’nt, köpman, grosshandlare. —
Negotiatö’r, underhandlare, mäklare.

Nego ma3o’rem, lat., "jag förnekar
översatsen" (förutsättningen), Nego
mino’-rem, "jag förnekar undersatsen"
(förutsättningens konsekvens); uttryck, som
användas i på latin hållna disputationer
och från dem någon gång lånats i allmänt
språkbruk.

Negotia’nt, Negot^e’ra m. fl., se under
Négoce.

NegotioVum ge’stio, lat., jur.,
ersättningsfordran, som grundar sig på tjänst som
någon utan anmodan 1. åtagande gjort en
annan till nytta.

Ne’grer, Negre’ss, se Neger.

Negre’tti 1. Negrettifår, en art av
merinos-fåren (se Merinos).

Negri’llo, ital., en holländsk snussort.

Negrillo, sp. (1. negri’ljå), svartaktig;
dvärgneger, en ras av r-egritos.

Negrinna, se Neger.

Negri’to, sp. (sva^-^aktig), en mörkhyad
människoras, som förekommer på
Ma-lacka, Sumatra, Filippinerna, Nya Guinea
o. fl.

Ne’gro, ital., svart.

Negrofi’1, se under Neger.

Negrografi’ (av ital. negro, svart, och gr.
gra’fein, skriva), svarttryck, ett
Ijuskopie-ringsförfarande.

Negrohead (1. ni’gro-hedd), se Negerhead.

Negroi’d (av neger och gr. e’idos, utseende),
negerliknande.

Ne’gros, sp., pl, de svarta, i Spanien i
början av 1800-talet benämning på det
liberala partiet Jfr Blancos.

Negu’ndo, bot., undersläkte av Acer (se
d. o.).

Negus, eng. (1. ni’gös), en dryck av rödvin,
socker och kryddor.

Negu’s nege’sti 1. Negusä nägäst,
"konungarnas konung", i Abessinien hederstitel
för härskaren.

Ne gu’tta supe’rsit, lat., ej en droppe må
lämnas.

Nehalle’nma, forngermansk sånggudinna.

Neha’rak sai’d, arab., din dag vare lycklig,
hälsningsord mellan muhammedaner och
kristna.

Nehemi’a 1. Nehe’m3a, hebreiskt mansnamn,
Jehovah tröstar. Buret av en judisk
statsman, som jämte Esra efter babyloniska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0929.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free