Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Offrande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Offrande—Ogorer
949
rättning; uppvaktning. — Bona officia,
välvilliga tjänster; bemedlingar
regeringar emellan. — Ex offi’cio, på tjänstens
1. ämbetets vägnar. — OflFi’cium
absolu’-tum, ovillkorlig plikt. — O. divi’num,
gudstjänst enl. katolska ritualen. —
O. humamta’tis, en mänsklighetens plikt.
— O. imperfe’ctum, ofullkomlig plikt,
plikt, som ej betingas av yttre tvång. —
0. ju’dicis, domarens plikt, rättens hjälp.
— O. officio provoca’tur, den ena tjänsten
är värd den andra. — O. perfe’ctum,
fullkomlig plikt, tvångsplikt. — O. ple’num,
fullständig, högtidlig gudstjänst,
högmässa. — O. sa’crum, eg. heliga ämbetet;
inkvisitionen (se d. o.). — Officia’l, hos de
gamla romarna en rättsperson; i katolska
kyrkan biskopens vikarie, som dömer i
vissa viktiga frågor, särskilt
äktenskapsmål. — Officia’nt, person, som tjänstgör;
tjänstförrättande (vid en orden),
tjänstgörande präst. — Officie’1 1. Officiell,
tillkommen å ämbetets vägnar, ämbets-;
utfärdad 1. kungjord av regeringen; som
innehåller direkta meddelanden av
regeringen. — Officle’ll tidning, regeringens
organ. — Officie’ra, tjänstgöra (i
synnerhet förrätta gudstjänst). — Officlosite’t,
tjänstaktighet, tjänstvillighet. — Officiö’s
(/r. officieux]y eg. tjänstaktig,
tjänstvillig; halvofficiell, indirekt meddelad av
regeringen.
Offrande, fr. (1. -ra’ngd), offer, gåva.
0’ffset, eng,, eg. överföring, tryckmetod enl.
vilken färgen från en tryckrulle först
upptas på en med gummiduk överspänd
cylinder och från denna överföres till
pappersytan.
Offside, eng, (I, å’ffsajd), den avlägsnare
sidan; sportt,, ur spelet.
Ofia’ner, se under följ. ord.
Ofi’asis, gr. (av o’fis, orm), med.,
ormfor-miga kala fläckar på huvudet. —
Ofikal-ci’i, geol., ett slags kalksten. — Ofiklei’d,
tonh., ett till bygelhornens klass hörande
basinstrument. — Ofiodo’nter, paleont.,
förstenade ormtänder. — Ofiofa’g,
orm-ätare. — Ofiolatri’ (av gr, latre’ia, tjänst)
1. Ofitfsm, ormdyrkan. — Ofioli’ter (av
gr, Wthos, sten), ormförsteningar. —
Ofiologi’ (av gr, Wgos, lära), läran om
ormarna. — Ofiotoxi’n, ormgift. — Ofi’t,
miner,, serpentin (se d. o.). — Ofi’ter 1.
Ofia’ner, ormbröder, namn på vissa
gno-stiska sekter (2:a—6:e årh.), sorn
dyrkade ormar.
Of ne, nord. myt., namn på en orm; binamn
till Oden.
Oftalmalgi’ (av gr. ofthalmo’s, öga, och
a’l-gos, smärta), mec?., ögonlidande,
ögon-värk. — Oftalmi’, inflammation i ögats
yttre delar. — Oftalmfa ægyptfaca, lat,,
egyptisk ögonsjukdom. — Oftalmia’ter (av
gr, iatro’s, läkare), ögonläkare. —
Oftal-miatri’ 1. Oftalmiatri’k, ögonläkekonst. —
Ofta’Imica 1. Ofta’lmiska medel,
ögon-medel, såsom ögonvatten, ögonsalva
o. s. v. — Ofta’lmisk, som angår
ögonen. — Oftalmi’tis, inre
öroninflammation. — Oftalmobiotfk, ögonvård. —
Oftalmoblennorré (av gr. hWnna, var,
och re’in, flyta), slemflytning ur
ögonen. — Oftalmoce’le, ögonbråck. —
Oftalmoduli’, ögontjänst. — Oftalmodyni’,
ögonsmärta. — Oftalmofanto’m, en
konstgjord efterbildning av ögat till övning
i ögonoperationer. — Oftalmofto’sis,
ögonstenens framskjutning 1. framfallande. —
OftaImofy’ma, svulst på ögonstenen. —
Oftalmo’golos, ögontjänare. —
Oftalmo-grafi’ (av gr. grajein, skriva),
beskrivning över ögonens inre och yttre byggnad.
— Oftalmologi’ (av gr. Wgos, lära),
vetenskapen om ögat. — OftalmoIo’g,
ögonläkare. — OftaImoly’ma, förstöring av
ögonstenen. — Oftalmome’ter (av gr.
me’tron, mått), instrument fÖr mätande av
hornhinnans krökning. — Oftalmo’ncus,
hård ögonsvulst. — Oftalmonosologi’,
läran om ögats sjukdomar. —
Oftal-mophlebotomi’, se Phlehoftalmotomi. —
Oftalmoplegi’, förlamning av
ögonmusk-lerna. — Oftalmoponi’, ögonlidande. —
Oftalmorré (av gr. re’in, flyta), ögonfluss.
— Oftalmorréxis (av gr. rexis, bristning),
sönderslitande av Ögat. — OftaImosko’p
(av gr. skope’in, se), ögonspegel. —
Oftal-moskopi’, undersökning av ögon. —
Oftal-mospa’smus, ögonkramp. —
Oftalmospek-trosko’p = Spektrokolorimeter (se d. o.).
— Oftalmostere’sis, förlust av ett 1. bägge
ögonen. — Oftalmoterapi’, ögonläkekonst.
— Oftalmotomi’ (av gr. te’mnein, skära),
sönderdelning av ögat för vetenskaplig
undersökning.
Ofuda, jap., ’’sedel", ett slags amulett av
papper med språk ur de heliga skrifterna,
invigd i ett tempel.
O gam, en svårtydd fornkeltisk skrift. Dess
alfabet kallas bethluisnin, av
begynnelsebokstäverna b (beith, björk) och I (luis,
rönn).
Ogene’rad (1. -sje-), otvungen, fri, ledig. Jfr
Genera.
Ogham, en gallisk gud, kraftens och
vältalighetens personifikation; även = O gam (se
d. o.).
Ogive, fr. (Z. åsji’v), byggn., medeltida
benämning på det kors, som uppstår då två
diagonalbågar i ett korsvalv skära
varandra; senare liktydigt med spetsbåge. —
Are ogive, fr, {I, ark -), spetsbåge. —
Ogi-va’I, spetsbågig. — Style ogivale, fr, (1.
stil -va’l), spetsbågestilen, den gotiska
byggnadsstilen.
OgiVer, geoL, linjer och bågbildningar i
glaciäris, beroende på olika
avsmältnings-hastighet hos de växlande lagren av
blåsrik och luft fri is.
Ogo’rer, dets. som Avarer (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
