- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1055

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Potzdonner! Haben wir das Alles gethan! ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Potzdonner! Haben wir das Allés gethan!-—Præmissis præmittendis

1055

Potzdonner! Haben wir das Allés gethan!,

ty,y Föt tusan, hava vi gjort allt detta?,
yttrande, som tillskrivas den svenske
konungen Fredrik /. — Potztausend, för
tusan, för tusan hakar!

Poucet, fr. (L pose’), Tummeliten.

Pouchong, en svart kinesisk tesort.

Poudre, fr. (1. podr), stoft, damm; med.,
pulver; puder. — Poudre de riz (1. - döri’),
rispuder. Jfr Puder.

Poulain, fr. (1. polä^ng), föl; med., venerisk
Ijumskböld.

Poulan, se Pulang.

Poula’rd 1. Poularde, fr. {1. pola^rd; av poule,
höna), kastrerad höna. Jfr Kapun. —
Poularderie (1. -öri’), hönsgård, där
fjäderfän uppfödas och gödas.

Poule, fr. (1. pol), benämning på en grupp
fäktare vid tävlingar.

Poultry, eng. {1. poltri), fjäderfä.

Pound, eng. (1. pa’ond), den engelska
viktenheten i handelsvikt = 453,59 gr., i
guldvikt = 373,24 gr. — Pound sterling {1.
-stö’rling), pund sterling (livré sterling,
iörk. £) = 20 schillings = 18 kr. 16 öre.
Präglas numera som mynt blott under
benämningen sovereign (se d. o.). Jfr
Sterling. — Poundage (Z. paondä’dj), ett slags
tull.

Pounxa {1. po’n-), förr namn på naturlig
borax.

Pour, fr. (1. por), för, för att. — P. acquit
{1. - aki’ [hårt k]) = Per acquit (se d. o.).

— Pourboire {1. -båa’r; av hoire, dricka),
drickspenningar. — Pour condoléance {1.
kå’ngdåleangs), för att beklaga sorgen. —
P. faire visite, förk. P. f. v. (Z. - fär visi’tt),
för att avlägga besök 1. göra sin
uppvaktning. — P. féliciter (Z. - felisite’), för att
lyckönska. — P. le mérite (Z. - lö meri’tt),
eg. till lön åt förtjänsten; en preussisk
och en engelsk orden. — P, moi (Z. - måa’),
för min del, vad mig angår. — Pourparler
{1. -parle’), underhandling, överläggning.

— Pour passer le temps (L - passé’
lö-ta’ng), för att fördriva tiden, till
tidsfördriv. — P. prendre congé, förk. P. p. c. {1.

— prangdr kångsje’), för att taga avsked.—
P. rendre visite (L - rangdr visi’tt), för att
avlägga motbesök.

Pour la rareté du fait, se under Rar.

Poursuive’ra (Z. porsvi-; fr. poursuivre),
bedriva, fullfölja.

Pousse’ra, se Pussera. — Pousse-café {1.
poss-kafe’), fr., ett litet glas konjak, som
dric-kes till kaffet; likör.

Pouvoir, fr. (1. po’våar), makt, förmåga;
våld; fullmakt. — P. exécutif (1. -
äggse-kyti’ff), verkställande makt. — P.
judi-ciaire (Z. - sjydisiä’r), dömande makt. —
P. législatif (1. - lesjislati’ff), lagstiftande
makt. — Plein pouvoir {1. pläng -), se
Plenipotens.

Poveri’no, ital, en fattig stackare.

19. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. II.

Power loom, eng. (1. pa’oör lom), eg.
kraftstol, ett slags mekanisk vävstol.

Povo’nda, afgansk folkstam.

Po’zzi, ital. (av lat. pu’teus, brunn), pL,
cementkamrar, fängelsehålor i Venedig.

Pozzuola^njord — Puzziwlanjord (se d. o.).

Poä’ng, se Point.

pp = pagg., sidor; förk. för per
procura-tionem, genom ombud; pianissimo 1. piü
piano (se d. o.).

P. P., förk. för lat. pastor primarius (se
d. o.), publice proponit, skall offentligen
framställas (på latinska disputationer).

P. P. 1. Pr. Pr., som överskrift i brev i st. f.
titel, namn och adress, præmissis
præmit-te’ndi (utan titlar).

p. p. 1. p. pr., förk. för per procurationem,
genom ombud.

p. p. c., förk. för pour prendre congé (se
under Pour).

Pr. kem., atomtecken för Praseodym.

P. R., förk. för lat. Populus romanus, det
romerska folket.

pr., förk. för procent.

Prackan, zool., se Mergus.

Pra’ctica, se Praktika.

Pra’do, sp. (av lat. pra’tum, äng),
promenadplats i 1. vid en stad; parkanläggning i
Madrid. — Pradomuseet i Madrid är
Spaniens och ett av världens största
konstmuseer.

Præ, lat., före. — Præ’ter, förutom. De flesta
med dessa partiklar sammansatta ord
skrivas hos oss vanligen med e i st. f. med
æ och sökas följaktligen under Pre-,
Pre-ter-.

Præadami’ter, se Preadamiter.

Præa’ltum, bot., mycket hög.

Præa’mbulum, lat., ingång, företal,
inledning; förspel, omsvep.

Præce’ptor, se Preceptor.

Præci’se, lat., noga, bestämt; ofördröj ligen;
punktligt. — Præcise me’dio, alldeles mitt
i månaden. — Præcici’sm, kallas den av
puritanismen i början av 1600-t. i Holland
framkallade religiösa rörelsen.

Præco’rdia, lat. (av præ, invid, och cor, gen.
co’rdis, hjärta), pl., anat., bröstgrop
(hjärtgrop, maggrop); hjärttrakten. —
Prekordia’1, till dessa delar hörande.

Præ’cox, lat., bot., med., tidig, brådmogen,
brådstörtad.

Præf., förk. för lat. præfatio (se följ. ord) ;
præfectus, prefekt.

Præfa’tio, lat., företal, inledning.

Præfe’ctus, Præfectu’ra, se Prefekt,
Prefek-tur.

Præhami’ter, en förhistorisk människoras.

Prælo’ngum, lat., bot., mycket lång.

Præmatu’rus, med., mogen i förtid.

Præmi’ssis præmitte’ndis, lat., eg.
förutskickat vad förutskickas bör; förk. P. P. 1.
Pr. Pr. (som överskrift i brev i st. f.
adressatens titel, namn och adress), utan
titlar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free