Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sekatör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1194
Sekatör—Sekvens
Sekatö’r (div lat. seca’re, skära),
trädgårds-sax, kvistsax.
Se’kel, hebreisk vikt- och myntenhet. Se
Sikel.
Se’kel {lat. sæ’culum), århundrade; {siclus),
hebreisk mynt- och viktenhet. — Sekula’r,
Sekula’risk 1. Sekulä’r {lat. sæculaWis),
som angår en tidrymd av hundra år, som
sker 1. infaller vart hundrade år,
hundraårig. — Sekularabbot, världslig abbot. Jfr
Regulierabbot. — Sekularfest,
hundraårsfest. — Sekularpräst, katolsk präst, som
ej avlagt ed för livstiden. — Sekularsång,
sång, diktad för en hundraårsfest. —
Sekularise’ra {fr. séculariser, av sæ’culiim,
i betydelsen: världen, det jordiska),
förvärldsliga; förvandla ett kyrkligt område
till världsligt, upphäva kloster, indraga
kyrkogods. — Sekularisatio’n 1.
Sekulari-se’ring, förvärldsligande; indragning av
kyrkliga besittningar. — Sekulari’ster, en
i England av George Holyoake stiftad
sekt, som förkastar kyrkans dogmer och
anser den sedliga utvecklingen böra
grundas på livets erfarenheter. — Sekularite’t,
en kyrkas L ett klosters domsrätt i
världsliga mål.
Seki’n = Zekin (se d. o.).
Seklude’ra (av lat. seclu’dere), utesluta. —
Seklusio’n, uteslutning.
Seko’nd (av lat. secu’ndus, den andre), sjöv.,
på örlogsfartyg chefens närmaste man;
medhjälpare åt tävlande i boxning.
Sekre’t {lat. secre’tus), eg. avskild, hemlig:;
hemligt sigill, en furstes privatsigill;
med., avsöndrad vätska (t. ex. magsaft).
— Sekreta utskottet, hemliga utskottet.
—• Sekretaria’t, en sekreterares
befattning. — Sekreta’rium, rum, avsett för
hemliga förhör. — Sekretbehållare,
Sekret-gångar, hioL, hålrum i organismers inre, i
vilka sekret uppbevaras. — Sekrete’rare
{fr. secrétaire, lat. secreta’rius), eg.
hemlighetsskrivare ; handskrivare; person,
som för protokoll; titel för åtskilliga
ämbetsmän. — Sekrete’ss {fr. secrétesse),
hemlighetsfullhet; grannlagenhet. —
Se-kreti’n, retämne, som försätter en körtel
i verksamhet. —■ Sekretio’n, avsöndring. —
Sekretionsvakuo’ler, intercellulära bläsor,
som innehålla sekret. — Sekreti’ssimum
(av lat. secreti’ssimum, det hemligaste) 1.
Sekreti’ssime beredningen, ett hemligt
utskott under frihetstiden. — Sekretorga’n,
bioL, organ, som avsöndra sekret. —
Sekre-to’risk, som avser sekretion. — Sekre’tum,
sekretbehållare. — SekretäV {fr.
secrétaire), skrivbord.
Sekt (av lat. se’cta, anhang, av sequi, följa),
menings- 1. trossamfund; särskilt religiöst
parti, som avsöndrat sig från den rådande
religionen. —• Sekte’risk, till någon sekt
hörande. — Sekteri’sm, sekt-1. partiväsen,
sektanda. — Sekteri’st 1. Sekte’riker,
person som slutit sig till någon sekt.
Sekt (av sp. vino seco, torrt vin), ett slags
starkt och sött vin, tillverkat av druvor,
som fått hänga efter mognaden, tills
mycket vatten dunstat av och mycket
druvsocker bildat sig; stundom = Champagne
(se d. o.).
Sekte’r, kortform för sekreterare, fordom
använd titel.
Sekte’risk, Sekteri’st, se under Sekt (av lat.
se’cta).
Sektio’n {lat. se’ctio, av seca’re, skära),
av-skärning; avdelning, avsnitt; mat.,
av-skärningen mellan en buktig yta och ett
plan; med., liköppning. — Se’ktor, mat.,
del av en cirkel, som inneslutes av två
radier och den del av periferien, som
ligger emellan dessa; astr.,
vinkelmätnings-instrument.
Sekula’r, Sekularise’ra, Sekularite’t,
Seku-Iä’r m. fl., se under Sekel.
Seku’nd (av lat. secu’ndus, -a, -um, den
andre), astr., en sextiondedel av en minut
(se d. o.); tonk., den diatoniska skalans
andra tonsteg (jfr Intervall); fäktk.,
andra sättet att stöta. — Sekundackord,
tonk., tredje ömvändningen av
septim-ackordet (se d. o.). — Sekundchef,
under-chef.— Sekundlöjtnant, krigsk.,
underlöjtnant. Jfr Premierlöjtnant. —
Sekundpendel, en pendel, vars svängningstid är
1 sekund. — Sekundvisare, urvisare, som
utmärker sekunder. — Seku’nda (nämligen
cWssis, klass), andra klassen i en skola;
boktr., den sida av ett ark, som sist
tryc-kes; även = Text (se d. o.); handelst.,
näst bästa slaget av för utskeppning
sorterade bräder (jfr Antverp).
—Sekundavaror, handelst., varor av mindre god
kvalitet. — Sekunda växel, andra exemplaret
av en i flera exemplar utfärdad växel. —
Sekunda’n, lärjunge i andra klassen. —
Sekundanblomma, bot., blomma, som
avslutar första biaxeln i en cymös
blomställning. — Sekunda’nt, biträde åt en
person som duellerar 1. boxas, stridsvittne.
—■ Sekunde’ra, hjälpa, understödja; tonk.,
spela 1. sjunga andra stämman. —
SekundogenituV, rättighet för det näst
äldsta barnet i en familj att ärva vissa
ägodelar. Jfr Primogenitur. — Sekundä’r,
av andra rangen, som kommer i andra
rummet, underordnad; efterföljande. )(
Primär. — Sekundärbana, enklare
byggd järnväg, bibana. —•
Sekundärelement, ackumulator. —
Sekundärgenerator, förr benämning på transformator. —
Sekundärskola, läroverk, som står mellan
folkskola och universitet.
Sekure’ra (av lat. secu’rus, trygg), bringa i
säkerhet, betrygga. — Sekurite’t {lat.
se-cu’ritas), trygghet, säkerhet.
Sekuri’t, ett sprängämne.
Sekva’ner, en gallisk folkstam.
Sekve’ns {lat. seque’ntia), följd,
ordningsföljd; tonk., ett slags i 9:e årh. uppkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
