- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1205

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Seu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Seu—Sfinx

1205

tarisk gåva. — Settlementrörelsen, social
välfärdsrörelse, som urspr. bestod däri att
bildade personer bosatte sig i
storstädernas fattigkvarter för att genom personlig
beröring höja dessas invånare. Ur denna
rörelse ha flerstädes uppstått stora
undervisningsanstalter för arbetare. — Settler
{1. sä’ttlör), nybyggare, kolonist.

Seu = Sive (se d. o.).

Sevathe’rion, gr. — Sivatherium giganteum
(se d. o.).

Seveberget {lat. Sevo mons, hos Plinius
d. ä.), förr stundom använt namn på
Kölen. — Sevegruppen, geoL, en serie
starkt metamorfoserade bergarter
(gnejser, kvartsiter, kalkstenar etc.), i de
skandinaviska fjällens ö. delar, av
kambro-silurisk ålder.

Se’ved, fornnordiskt mansnamn (av sigr,
seger, och viövy träd, även kämpe).

Sevegruppen, se Seveberget.

Sevenbaum, ty., sävenbom. Se Ramuli
sa-hinæ.

Seve’r {lat. seve’Tus), sträng, allvarsam. —
Severia’ner, se Ftartolatrer. — Severi’n,
mansnamn, den allvarlige, stränge.
Motsvarar kvinnonamnet Severi’na. —
Severi-te’t, stränghet, allvarsamhet. — Seve’rus,
latinskt mansnamn = Severin (se ovan).
Buret av romerska kejsare.

Seve’rerna, romersk kejsarätt (193—235).

Sévigné {1. sevinje’), ett slags bröstsmycke,
uppkallat efter den franska
författarinnan m.arkisinnan de Sevigné.

Sevo mons, lat., se Seveberget.

Sèvresporslin {1. sävr-), utsökt fint och
dyrbart porslin, tillverkat i den franska
staden Sèvres.

Se’vum, lat., talg. — S. bu’bulum, oxtalg. —
S. ovi’num, fårtalg.

Sexa, en förnämligast av kallskuret
bestående aftonmåltid.

Sexage’sima, lat., eg. sextionde dagen (före
påsk); åttonde söndagen före påsk. —
Sexagesima’1, som hänför sig till talet 60.
— Sexagesimalindelning, indelning av en
cirkel i 360 grader, en grad i 60 minuter
och en minut i 60 sekunder.

Sexago’n och Sexangulä’r (av lat.
sexa’ngu-lurn, sexhörning), sexhörnig, sexsidig,
sex-vinklig.

Se’xangula’re, lat., Sexangulä’r, sexkantig.

Sexe, fr. {1. sex), kön. — Le beau sexe {1. lö
bå -), det täcka könet.

Sexe’nnium, lat. (av sex, sex, och a’nnus, år),
tid av sex år.

Sexling, svenskt skiljemynt på 1600- och
1700-t. = Ve öre smt.

Sexmän 1. Rotemästare, i äldre tider en slags
sockenordningsmakt, särskilt för
upprätthållande av kyrkotukten.

Sext {lat. se’xta), tonk., den diatoniska
skalans sjätte tonsteg (jfr Intervall). —
Se’xta, den sjätte; sjätte skolklassen;
tonk., se fÖreg. ord; "den sjätte (timmen)".

den katolska bönestund, som hålles kl. 12
middag. — Sextackord, första
ömvändningen av treklangen.

Se’xtans, lat., "sjättedel", vikt och mynt i
Rom = ^/e as = 2 uns; astr., stjärnbilden
Sex tanten.

Sexta’nt {lat. se’xtans), astr,, ett
astronomiskt instrument, som innefattar
sjättedelen av en cirkelperiferi. Brukas till
mätning av vinklar. Jfr Kvintant.

Sexta’rius, lat., "sjättedel", fornromerskt
rymdmått = Ve modius.

Sexte’rn (av lat. sexte’rni, sex i sänder),
inlägg av sex pappersark.

Sexte’tt {ital. seste’tto), tonk., sexstämmigt
tonstycke.

Sextidi’, fr. (av lat. sex, sex), sjätte dagen
i den republikanska veckan.

Se’xtierna, romersk filosofskola, grundlagd
av Quintus Sextius (f. omkr. 70 f. Kr.).

Sexti’lis, lat., sjätte månaden i romarnas
äldsta kalender. Se vid. Augusti.

Sextillio’n, en million kvintillioner 1. sjätte.
potensen av en million.

Sexto’l, lat., tonk., notfigur av sex olika
toner, vilka utföras på samma tid som fyra
av samma slag.

Sexua’l, Sexuali’st, Sexualsyste’m, Sexue’ll
m. fl., se under följ. ord.

Se’xus, lat., kön. — S. po’tior, det starkare
könet. — S. se’gnior, det svagare könet. —
Sexua’l 1. Sexue’ll, som har avseende på
kön, köns-. —• Sexualpsykologi’, läran om
de själsliga företeelser, som stå i samband
med sexuallivet. — Sexualorgan,
könsorgan. —• Sexualsystem, bot., det av Linné
uppställda växtsystemet, i vilket växterna
äro ordnade efter sina befruktningsorgan.
—• Sexualfst, anhängare av
sexualsystemet. — Sexualite’t, könsliv. — Sexuell
undervisning, skolundervisning om
könslivet och därmed sammanhängande
förhållanden.

Seybani, turk., pL, ett slags turkiska
soldater.

Seydenskepp {holl. seydenship), sjöv., ett
slags medeltida fartyg.

Seylitzpulver, fräspulver.

Seym 1. S«jm, po., riksdag.

Sf. 1. Sfz., förk. för ital. sforzato (se d. o.).

Sfacelotoxfn, kem., den verksammaste
beståndsdelen av mjöldrygan.

Sfa’irisis, gr., bollspel.

Sfakio’ter, benämning på en del av
befolkningen å ön Kreta.

Sfalerft = Zinkblende (se d. o.).

Sfen — Titanit (se d. o.).

Sfenoi’d, kristallogr., den hemiedriska
pyramidformen inom tetragonala och rombiska
kristall systemen.

Sfer, se Sfär.

Sfinkter {gr. sfinkteW), anat., ringformig,
sammandragande muskel.

Sfinx, gr., i Egypten en bildstod i form av
ett liggande lejon med manshuvud, i Grek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free