Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Solidarisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solidarisk—Solur
1235
enkelhet, båda uppkallade efter Elsa
Tör-nes skriftserie "Solidar".
Solida’risk, Solidarite’t m. fl., se under Solid,
Solidartull, se Tull.
Soli’dgrått, kem., svavelfärgämne, som
grå-färgar bomull. — Solidviolett, dets. som
Gallocyanin (se d. o.).
So’li De’o glo’ria, Zat., Gud allena äran!
Solidifikatio’nsprincipen (av lat. so’lidus,
fast, och fa’cere, göra), fys., hydrostatisk
princip, som säger, att jämvikten ej skulle
rubbas, om en del av en vätska stelnade
till en fast kropp med samma form och
täthet.
Solidi’sm, dets. som Solidarpatologi (se d. o,
under Solid).
Solidite’t, se under Solid.
So’lidus, pl. So’lidi, lat., ett romerskt
guldmynt från kejsartiden, urspr. = 18,50 kr.
Solifidian, eng. (1. sålifi’djön), person, som
anser, att man kan bliva salig genom tron
allena.
Solifluktio’n (av lat. so’lum, jord, och flu’ere,
flyta), geoL, jordflytning.
Solilo’quium, lat. (av so’lus, ensam, och
W-qui, tala), samtal med sig själv, monolog.
—■ Solipsi’sm (av lat. i’pse, själv),
själviskhet, egoism; fil., den riktning, vilken
betraktar endast jaget som existerande
och allt annat såsom blotta
föreställningar av jaget. — Solipsi’st, egoist;
spe-namn för jesuiterna; anhängare av
solip-sismen.
Soliman, se Sulejman.
Solingen, industristad i Rhenprovinsen;
under 1500- och 1600-t. ryktbar för sin
kling-tillverkning.
Soli’nglas, taffelglas av bättre beskaffenhet
än det vanliga böhmiska, varför det ofta
användes till speglar.
Solipsi’sm, Solipsi’st, se under Soliloquium.
Soli’st, se under Solo.
Solitude, fr. (1. sålity’dd; lat. solitu^do),
enslighet, ensamhet; enslig, obesökt ort.
Solitä’r (fr. solitaire), ensling, enstöring;
miner., ensam infattad, större diamant;
trädg., låg buske, tuktad i pyramid,
klotform 1. d.; zooL, ensam för sig levande.
Solkungen, se Roi-Soleil.
Solkurvor, utbuktningar, som kunna uppstå
å järnvägsskenor, om avståndet mellan
fria ändarna är för litet.
Soll, ty., debet (se d. o.). )( Haben.
Soll, pl. Sölle, ty., geoL, på jämna platåer
förekommande, runda trattformiga,
vat-tenfyllda fördjupningar utan synligt
tillflöde 1. avlopp.
Sollicita’nt, Sollicitatio’n, se under följ. ord.
Sollicite’ra {lat. sollicita’re), anmana,
enträget anhålla. — Sollicita^nt, person, som
inlämnar ansökning om något;
rättsökande. — Sollicitatio’n, enträgen anhållan 1.
ansökning. — Solli’citor, eng. — Solicitor
(se d. o.). — Sollicitu’do o’mnium
eccle-sia’rum, lat., alla kyrkors bekymmer; be-
nämning på den bulla (av 1814), genom
vilken påven återupprättade jesuitorden
i dess urspr. skick.
Solmaskin 1. Solmotor, kraftmaskin, vars
energikälla är solstrålningen.
Solmikrosko’p, se Solarmikroskop.
Solmisatio’n, tonk., sångövning, varvid
tonerna benämnas med de s. k. aretinska
stavelserna (se d. o.); metod till
inhämtande av intervaller och tonsteg, vilken
tillskrives Guido d’Arezzo (d. 1037).
Variationer av solmisation äro Bocedisation,
behisation och damenisation, vanligen
gemensamt kallade bobisationer. Jfr
Solfeg-gier. — Solmise’ra (ital. solmisa’re) ~
Solfiera (se d. o.).
Solmo’tor (jfr Motor), solmaskin.
So’lo, pl. So’li, ital. (av lat. so’lus, ensam),
ensam; tonk., sång- 1.
instrumentalstämma, som ensam utför ett musikstycke
1. en del av ett sådant (jfr Tutto);
musikstycke för ett instrument 1. en röst;
dansk., dans av en enda person; spelt., ett
slags kortspel för fyra personer. —
Soloparti, musikstycke, som utföres av blott
en sång- 1. instrumentalstänima. — Soli’st
1. Solosångare, person, som utför ett
soloparti.
Sol- och lejonorden, en persisk orden för
civila och militära tjänster.
Soloklavér, tonk., namn på en manual (se
d. o.).
Solokra’t, lat.-gr. — Monokrat (se d. o.).
Solo’ner, en tungusisk stam.
Soloparti’, se under Solo.
Solotni’k, rysk vikt för ädla metaller =
4,2657 gr.
Solparalla’x, se Parallax.
Solring, solgård. Se Halofenomen.
Solrök, meteor., grumling av luften under
solljusa dagar, beroende på ljusets
brytning i heterogena luftlager, torra,
fuktiga, varma, kalla.
Solsten, miner., benämning på
halvädelstenarna adular 1. månsten (gul och röd) och
avanturin (ljusröd).
Solstitia’lkolu’ren, se Kolurer.
Solstitia’lpunkt, Solsti’tier, se under följ.
ord.
Solsti’tium, lat., astr., solstånd. —
Solstitia’l-punkt, solens vändpunkt vid solståndet. —
Solsti’tier, pl., benämning på sommar- och
vintersolståndet, de dagar av året (23 juni
och 21 dec.), då solen vid middagen står
högst på himmeln.
Solstjärna, bot., se Buphtalmum.
Solstånd, se Solstitium.
Solståndskolu’ren, se Kolurer.
Solsången, se Solarljoö.
Soltid, astr., den tid, som mätes genom solens
skenbara dagliga omlopp.
Solträd, se Chamæcyparis.
Solu’bel, Solubilite’t, se under Solvera.
Solur 1. Solvisare, apparat för
tidsbestämning med hjälp av skuggan från en sol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
