- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1348

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tribon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1848

Tribon—Tricycle

Tri’bon, gr.^ hos dorerna ett ytterplagg för
män.

Tri’brachys, lat, (gr. trihrachy’s, av tn-, tre,
och brachy’Sf kort), metr., versfot av tre
korta stavelser (^ –- —).

Tribrack, dets. som Tribrachys (se d. o.).

Tribro’maldehy’dhydra’t, kem.,
bromalhy-drat.

Tribro’mmeta’n, kem., bromoform.

Tribue’ra (lat. trihu’ere), tilldela, bevilja;
betala ränta.

Tribu’n (lat. tribu’nus, av tri’bus, se d. o.),
hos de gamla romarna titel för åtskilliga
ämbetsmän (se nedan). — Tribu’nus
ce’-lerum, chef för konungens rytterilivvakt.

— T. mi’litum, krigstribun, krigsöverste.

— T. ple’bis, folktribun, ämbetsman, vars
uppgift var att skydda plebejerna mot
ämbetsmissbruk från de patriciska
konsulemas sida.

Tribu’n (mlat. och ital. tribu’na, antagligen
förk. av lat. tribunal, se d. o.), urspr. =
Apsis (se d. o.); talarstol, estrad, läktare.

Tribunal (lat. tribu’nal), urspr. hos de
gamla romarna den upphöjda plats, där
pretorn satt, när han skipade lag;
domstol.

Tribuna’t (lat. tribuna’tus), en tribuns
ämbete och ämbetstid; (fr. tribunat), en
avdelning av franska folkrepresentationen
(1799—1807).

Tribu’nus, se Tribun.

Tri’bus, lat., tredjedel, avdelning, hos de
gamla romarna namn på patriciernas tre
stammar; distrikt, rote.

Tribu’t (lat. tribu’tum, av tribu’ere, skänka,
tilldela), skatt, gärd; pålaga, som ett
övervunnet folk 1. en vasallstat utgör till
seger- 1. länsherren; fig., hyllning. —
Tributä’r, skattskyldig.

Trice’nnium (av lat. trice’ni, trettio, och
a’nnus, år), en tidrymd av trettio år. —
Tricenna’1, trettioårig.

Trice’phalus, med., missfoster med tre
huvuden.

Tri’ceps, lat., trehövdad; anat.,
sträckmuskeln i underarmen.

Trichalgi’, med., smärtor hos nervösa vid
strykning över håret.

Triche’chus, zool., valrossläktet.

Trfcheus, zool., ett släkte siréndjur. — T.
ma-na’tus, se Lamantinen. — T.
senegale’n-sis, västafrikansk manat.

Trichia’Ie, bot., hårfin.

Trichi’asis 1. Tricho’sis, gr. (av thrix, gen.
tricho’s, hår), med., ett slags
ögonsjukdom, varvid ögonhår växa ut från insidan
av ögonlocken.

Trichflia, bot., se Mafulatalg.

Tri’china 1. Trichinella spiralis,
Trichini’a-sis, se Trikiner.

Trichfnosis = Trichiniasis (se under
Trikiner) .

Trichobacteri’neæ 1. Trikobakte’rier, bot,
trådbakterier.

Trichobezoa’r, med., boll av nedsväljt hår i
människans mage.

Trichocli’ne, bot., sydamerikanskt örtsläkte
av fam. Compo’sitæ. — T. arge’ntea,
användes i Argentina mot bergsjuka och har
i Europa försökts som astmamedel.

Trichofyti’, hudsjukdom av hår- och
skäggsvamp. — Trichofytfn, kem., vaccin mot
skäggsvamp.

Trichofdes, bot., hårlik.

Tricholo’ma, bot, musseroner, ett artrikt
hattsvampsläkte, varav många
förträffliga matsvampar. — T. columbelte,
silkes-musseron. — T. eque’stre, riddarmusseron.
— T. gambo’sus, vårmusseron. — T.
per-sonalum, blåmusseron.

Tricho’ma, Triko’m, gr., hårväxt; bot, hår
(borst) hos växter. — Trichoma
polono’-rum = Plica polonica (se d. o.).

Tricho’ptera, zool., nattsländor.

Trichoptilo’sis, med., längsklyvning av håret
från spetsarna.

Trichopho’rum, bot., hårbärande.

Trichophyllus, bot.y hårbladig.

Trichophy’ea 1. Trichophylica, gr., pl,
medel, som befrämja hårväxten.

Trichorre’ 1. Trichorrhy’sis, gr. (av thrix,
gen. thricho’s, hår), med., hårets
avfallande. — Tricho’schisis, en hårsjukdom,
varvid håret klyver sig i ändarna. —
Tricho’sis, se Trichiasis. — Trichosol,
benämning på ett hårmedel. — Trichoto’ma,
bot., hårkant. — Trichotomi’, se Trikotomi.

Trichromasi’, normalt färgsinne för rött,
grönt och violett.

Tricfnium, lat, tonk., trestämmigt ton- ,
stycke. ^

Trick, eng., knep, list, konstgrepp; spelt, i
whistspel, bridge m. fl. varje stick utöver
sex.

Tricktrack (fr. trictrac), spelt, ett gammalt
brädspel.

Triclfnium, lat. (gr tri’klinon, av tri-, tre,
och kWne, bädd, soffa), fornromersk
matsal med tre kring ett bord ställda
vilobäddar, på vilka man liggande intog
måltiderna.

Tri’color, lat. (av tres, tre, och co’lor, färg),
trefärgad. Jfr Viola tricolor. — Tricolore,
fr. (1. -kålå’r), se Trikoloren.

Tricot, fr. (1. trikå’), se Trikå. — Tricotage
(1. trikåta’sj), se Trikå. — Tricoteuses,
Les (1. lä trikåtö’s), pL, trikotöserna,
stickerskorna, under franska revolutionen
blodtörstiga kvinnor, tillhörande den lägre
befolkningen i Paris, vilka med sin
stickning i handen övervoro avrättningarna
såsom en förlustelse.

Trictra’c, fr., se Tricktrack.

Tricuspidal, anat., med tre spetsar (om
hjärtats venösa mynning). —
Tricuspidal-insufficie’ns, insufficiens i va’lvulvæ
cuspi-da’les.

Tricycle, eng. (1. trä’jsiköl; av gr. tri, tre,
och lat. cy’clus, hjul), tricykel, trehjulig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free