Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Ulmeker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulmeker—UltrarÖda strålar
1371
Ulme’ker, en indianstam.
U’lmerdogg, en storväxt hundras.
Ulmi’nsyra, kem., en syra, som uppstår vid
bildning av humus (se d. o.).
Ulmoi’deæ, hot., underfamilj av Ulma’ceæ.
U’lmus, bot.y trädsläkte tillhörande
underfamilj Ulma’ceæ. av fam. Urtica’ceæ. —
U. folia’cea, rödalm, mindre träd, ofta
planterat. — U. gla’bra 1. U. monta’na,
alm, högt träd. — U. læ’vis, vresalm, ofta
planterad. — U. subero’sa, korkalm, med
höga korkåsar på kvistarna, underart av
U, folia’cea.
U’lna, lat.y anat., stora armpipan. —
Ulna’-ris, som hör till ulna. — Ulna’rnerven 1.
Tjuvsenan, en nerv, som från inre
arm-bågsknölen förgrenar sig till lill-,
ring-och långfingret, dit smärtan fortplantar
sig, då nerven utsättes för tryck 1. stötar
("armbågsstöten").
Ulo’thriches (av gr. u’los, krusig, och thrix,
hår), krushåriga (människoraser).
U’lpia, romerskt kvinnonamn, buret av flera
kejsarinnor.
U’lrik (ty. Ulrich), mansnamn, den allrike.
Motsvarar kvinnonamnet Ulri’ka, som
burits av svenska drottningar och hos oss
ofta förk. till Ulla. —■ Ulrika Eleonora,
församling i Stockholm.
Ulspegel, se Eulenspiegel.
Ulster (efter den irländska provinsen
Ulster [I. ölster] ), ett slags grovt, i nämnda
provins först tillverkat ylletyg. — Ulster,
Ulster coat (1. - kåt), lång överrock av
dylikt tyg.
Ult., förk. för lat. ultimo (se d. o.).
Ulte’rior, lat., belägen på andra sidan om
(t. ex. en flod). X C i t e r i o r.
urtima, Ultima Thule, Ultima’tum, U’ltimo
m. fl., se under följ. ord.
U’Itimus, lat., den siste, den ytterste; vid
en doktorspromotion den, som innehar
andra hedersrummet. Jfr Primus. —
U’ltima, sista stavelsen i ett ord. — U.
forsan 1. U. hora, "måhända den sista
(timmen"), manande inskrift på gamla
tornur. — U. ra’tio, sista beviset 1. skälet,
sista avgörande medlet. — U. r. re’gum,
konungarnas yttersta bevismedel, förr på
franska och preussiska kanoner brukad
inskrift. — U. Thule, se under Thule.
— Ultima’tum, ett sista villkor för
fortsättande av underhandlingar, det sista,
oåterkalleliga beslutet. —
Ultimati’ssi-mum, ett allra yttersta villkor 1. beslut.
—• Ultimo, den sista, sista dagen i
månaden. Vid börsaifärer tiden fr. o. m. 21
t. o. m. den sista i månaden. —
Ultimo-affär, börsaffär, som skall avslutas inom
tiden 21 t. o. m. sista i en månad. —
Ultimogenitu’r, egenskapen att vara den
sistfödde. — Ultimogeniturrätt, den
sist-föddes företrädesrätt framför äldre
syskon. — Ultimoväxel, växel, som skall
betalas sista dagen i en viss månad. —
Ad u’Itimum, till sist, slutligen. —
Ul-timum mo’riens, anat., högra
hiärtförmaket. — U. refu’gium, sista tillflykt.
Ultra, lat., på andra sidan, vidare,
ytterligare, brukas i sammansättningar för att
beteckna en ytterlighet 1. överdrift i någon
riktning (t. ex. ultrarevolutionär,
ultra-radikal, ultrakonservativ o. s. v.); subst.,
pL, Ultras, en överspänd, fanatisk,
särskilt yttersta högern tillhörande politiker.
— Ultra alterum ta’ntum, mer än en gång
till så mycket, över dubbelt. — U.
ca’p-tum, över fattningsförmågan, över allt
förstånd. —- Ultraservil (av lat. se’rvus,
slav, träl), slaviskt underdånig, krypande.
— Ultrai’sm 1. Ultraci’sm, de
grundsatser, som omfattas av ultras. —Ultrai’stisk,
som har avseende på ultras 1. ultraism.
Ultrabasiska bergarter, petrogr., starkt
basiska eruptiver med blott omkr. 40 %
kiselsyra.
Ultrafiltratio’n, fys., filtrering av vätskor
genom geleartade membraner för
skiljande av kolloider och kristalloider.
Ultrafsm, se Ultra.
Ultramarin, tekn., azur, lasurblått, en
himmelsblå färg, som tillverkas av
glauber-salt, porslinslera och kol. Brukas till
tyg-och tapettryck, till blåning av vävnader
m. m.
Ultramikro’ner, fys., ultramikroskopiska
kroppar.
UItramikrosko’p, fys., instrument, genom
vilket man kan undersöka kroppar, som
äro så små att de icke kunna iakttagas i
i vanliga mikroskop. Man ser icke själva
kropparna utan blott det ljus, de
reflektera, då de utsättas för stark bestrålning.
— Ultramikroskopi’, undersökningsmetod,
varvid man använder ultramikroskopet. —
Ultramikrosko’pisk kallas en kropp, som
är så liten, att den icke kan iakttagas
genom vanligt mikroskop ens vid
starkaste förstoring. Jfr Ultravisibel.
UItramonta’n (av lat. u’ltra mo’ntes, på
andra sidan bergen), belägen på andra
sidan bergen (d. v. s. Alperna, från
Frankrike och Tyskland räknat); som har
avseende på ultramontanismen; påvlig,
romersk. — Ultramontani’sm, den riktning
inom romersk-katolska kyrkan, som
strävar att göra Rom till den kyrkliga
maktens centrum genom att återupprätta
medeltidens påvedöme med dess monarkiska
myndighet över kyrka och stat. —
Ultra-montanfster 1. Ultramonta’ner, anhängare
av ultramontanismen.
Ultramunda’n (av lat. u’ltra, på andra sidan,
och mu’ndus, värld), överjordisk,
översinnlig.
Ultra po’sse ne’mo obligalur, se under
Posse, lat.
Ultrarevolutionär, till överdrift
revolutionär.
UltrarÖda strålar, fys., osynliga ljusstrålar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
