Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarföre, har man ofta frågat, kan Sverige uppnåmna store
eller åtminstone förtjenstfulle mån nåstan i alla de fria konsterna,
men*’har ånnu ’icke framfödt en Musikus, som blifvit nåind på
andrå. «idan Belterna, eller’som åtminstone kunde ståil s bland andra
rafflen af kompositörer ? Om vi-hår kunde lemna. någon anledning
tilJtffi sa vark-problemérs upplösande, tro vi-att läsame <«f denna
’Jidnfng’4tneclTioje låra emottaga fo!jande reflexidfi.er..
•**Vi skilja" hår mellan Geniet och Tythmgfn. Elgge bilda
sigtjWen^m&^gQtfomgår med låtthet låroårgfi, och uppsvingar’sig
snart i ståndigt *renare och från alla missljud friare rymder. F6r
Talari£dn åter^ upphöra reglorna aldrig- o?t vara bojor;“ den
fram-kryper*’med-Wft instrffment i handen,‘räknar Och mfter ^ina ljud,
såker u^ptflféka kånslor genom erfarenhet, och’ upphinner aldrig
mer ån en viss**echnisk fårdighet. Haydn och Albrechtsberger
började vid samrfta ålder och under samma läromästare sina
gemensamma musikstudier :• Haydn nåmnes af verlden såsom en af Ton-
• «c
konstnärernas förstår; Albrechtsberger åter blef en talangfull man.
Det år således klart, att man måste vara fådd till musikus.
Men det borde vara likaså klart, att*ej Geniet genast år kompositör.
Vi Svtnskär åter tänka olika. Hos oss sätter hvar och en sig nec«,
•innan han I^Qjppj; %nn förstår abedet af harmoniläran, — icke att
skEifvaJ/alSers polööäiser — hvarmed man annorstädc» Liijn, uuu
ISinl^faijpnhela "Son^er och Symfonier. Vi börja, der andra
na-fttttW spRa.V^Ungefär soii/qjii en ung skald, hvilken blott ånnu
rf>r ett oredigPbegrepp om«-hvad poesi’ år och med-möda kaj^aoy
mantimra en heJbmeter, vi4ii> fatta pennan och icke förr bril«^ %
han hade sig en ,ttr#af 12 till 24 Sånger. v . £
Låtom oss efte^eftfnTDBlhgsgången hos nyare tiders stöfsta»Ton*.
konstnärer. Desse åro^ojrtjjligen Haydn, Gluck och MJ)/aRt.
Den förstnåmde skref«rejj^-fugor och kyrkmusik innan-sit^l8:dq
år, då han hade den l^flnu^att upptagas af den rike Försten’af
Esterhazy, som lemnat^ lionpm ett fulltaligt Kapell, helt och
hållet beroende af honinJl^T^ var naturligt, att Haydns geni, om
Jlan hade något, hår S^Ue^eck]^ sig. (Forts. e. a. g.)
► ’
Lördagen detjfi/Dgceinbei* utgifves N:o 43.
__S_ts—–1U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
