Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— — AccusatiVus cum infinitiVo. 243
icke är I1ämnd, så fö”ljer wanligen, Iiksom efter sino och patior,
acc. c. inf. passivi; t. ex. Caesar befalde slå en brygga
= Ca3sar jussit, pqntem fie1—i (vetuit, flumen tral1si1—i). Blott
om personerna, som få befallningen eller förbudet, omisskänligeII
wisa sig af sanImanhanget, såso1n t. ex. när en fältherre låter en
befallning utgå till sina soldater, elIer om subjektet är det allmänna
1nan—, så står äfwen inf. activi. I passivum konstrueras sino,
jubeo och veto persollligt”; således jubeor aliquid facere,LXmal1
bcfaller mig att göra något; vetor aliquid facere, man
förbjuder mig att göMra något (jag får befallning att icke
göra något); non sinor hoc facere, man tillåter mchig ickc
göra detta (jag får icke tillstånd att göra detta).
Vi1—giniusnarripi jubēet llominem et in vincula duci.
Lycurgus, virgil:les sine dote nubere, jussit. C3esar vetuit,
legatos ab opere discedere. C3esar castra munire jussit.
Dux receptui canere jussit (sällan cani). Milites, quod jussi
sunt (neml. facere), faciunt. NOlani mur0s portasque adi1—e
vetiti sunt. Lex recte face1—e jubet, vetat delinque1—e. De-
spe1—atis etiam Hippocrates vetat adhibere medicinam. Accu-
sare eum mOderate non est sjtus.
Anm. 3. Jubeo ut står wanIigen blott om folkbeslut (populiscita),
t. ex. senatus decreVit popu1usque jussit, ut, quae statuae C. Verl—is essent.
eav qu3estol–es delnoliendus locarent. Veto ne förekommer bllott hos skalder.
Anm. 4. Äfwen här må nybegynnaren ak7la fig för att åter”gifwa
etj skall eller skulIe med fut. inf. Han befalde, att mannen skulle gri-
pas: jussit, hoIninem arripi (ej arreptum iri).
Anm. 5. Om acc. c.ll inf. passiVi wid impe1—al–e och p1–ohibe1—e se
§b25o. Anm. 2 och § 261.mAnm.
§ 295. Wid verb, som betyda besluta (statuo, constituo,
decern0), som annars konstrueras med inf., då infinitiven har samma
subjekt som det styrande verbet (mera sällan med ut eller ne), Inen
med ut eller ne, då den beroende satsen har ett nytt subjekt, kan
såsom objekt äfwen följa acc. c. inf. gerundivi; t. ex. i st. f. id
non facere statuerat, kan det —äfwen heta id statueI–at non esse
faciendum, äfwc1Isom man i st. f. constitueram, ut il1 Arpinati
lnanerem, kan säga mihi in Arpinati manendum (esse).
Petebant ålegati a Cffisare, ut, si f0rte statuisset, adua-
tŭc0s esse conservandos, ne se armis despo1iaret. Inimici
Alcibjadis quiescendum in pra3senti et illud tempus exspec-
tandum decrt-verunt, quo exisset, ut absentem aggrederentur.
§ 296. Acc. c. inf. kqn äfwen stå som objekt wid verba
affectuum d. ä. verb, som beteckna en sinnesrörelse elIer —en ytt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
