Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Överföring av elektronisk bildinformation, av Björn Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Ändring av en luininanssignals tidsskala jämte
tillhörande positionspulser, a) del av samplad kurva,
b) kurva enligt a efter kvantisering. c)
luminans-pulser motsvarande ändringar i b. d)
luminans-pulser enligt c med konstanta intervall, e)
positionspulser motsvarande ändringar i b. f)
positionspulser enligt e med konstanta intervall. Se ref. 5.
Altering the time scale of the luminance signal and
corresponding position pulses.
dimensionerad för videosignalens genomsnittliga
informationskapacitet utan att något väsentligt av den
ursprungliga informationen förlorats. Utjämningen
har skett mellan angränsande bildelement längs
samma linje. Man kan också tänka sig en utjämning
mellan angränsande bilder på sådant sätt att
bildfrekvensen vid transmissionen hålles lägre än vid
avsökningen där man kanske fått ta hänsyn till
objektens rörlighet. Detta erfordrar vanligen lagring, i
första hand på sändarsidan men också på
mottagarsidan, om återgivningen där skall ske med annan
bildfrekvens än den överförda, t.ex. av fysiologiska
skäl (flimmer). Här har emellertid information gått
förlorad genom att inte samtliga avsökta bilder
överförs.
Principen att genom lagring av videosignaler
reducera överföringsinformationen har hittills använts
bl.a. vid den första bildtelefonen och vid
radarsystem. I det förra fallet avsökes objektet med
exempelvis 20 b/s, av vilka 1 b/s lagras på magnettrumma
och överföres till en annan magnettrumma på
mottagningssidan. Samma bild återges 20 gånger i följd
och bytes alltså efter 1 s. Antalet bildelement är
2 400 och den erforderliga överföringsbandbredden
1 200 p/s.
Också vid radaröverföringar kan man vinna
avsevärt på att endast uttaga en signal ur en hel följd
med samma information, t.ex. radialsvepen inom
antennloben. Den överförda signalen får emellertid
gynnsammare störnivå om den utgör summan av
alla de liknande signalerna i stället för en utvald.
Denna summation göres lämpligen på elektronisk
väg t.ex. genom att lagra alla signaler mot ett visst
objekt i ett gemensamt organ, fig. 5, vilket alltså
avläses i långsammare takt än det fylles på. Antalet
bildelement N på ett antennvarv blir produkten av
de avlästa linjerna och maximala pulsantalet längs
en linje:
,T räckvidd (ms) . . . , .
N = —ttt-—, , v • antal lober/varv
pulslangd (fis)
Även i denna bandbegränsade videosignal är
redundansen avsevärd och erfordrar kodning för att bli
reducerad.
Med dubbel avsökning kan man "växla ned"
bildfrekvens utan lagring, om de två rastren är
numeriskt relaterade och ortogonala. Primärrastret i fig.
6 är ett TV-raster med linjefrekvensen 15 625 Hz och
delbildfrekvensen 50 Hz. Sekundärrastret, med vilket
TV-bilden avsökes har linjefrekvensen 50 Hz och
bildfrekvensen kan väljas med hänsyn till önskad
bildkvalitet. Vid exempelvis 250 linjer blir den nya
bildfrekvensen 0,2 Hz och videosignalen upptar en
bandbredd av ca 5 000 Hz eller Vs av
samplingsfrekvensen 15 625 Hz. Den långsamma bilden återges
på ett bildrör med antingen lång efterlysning eller
elektroniskt minne. Systemet kan vara lämpligt att
använda, då TV-bilder erfordras både i
upptagningsplatsens närhet och på större avstånd från denna.
Signalkorrektion
Med signalkorrektion menas ändringar av
väsentligen icke-statistisk natur, vilka vidtas på en
videosignal före modulering och eventuellt återställes efter
demodulering. Dessa korrektioner skall bidra till att
hålla nere transmissionskanalens erforderliga infor-
ELTEKN I K 1958 XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
