Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att det däremot varit både regeringens och folkets
plikt och fördel att icke brådstörtat kasta sig i förväg
för tidshändelserna utan först då, när förhållandena mognat,
avgörande framträda, det visar oss både det förflutna och,
som det nu vill synas, även det närvarande.
Sverige stod 1809 vid branten av sin undergång —
färdigt ej att gå under men att störta ned däri — och varför?
Emedan Gustav IV Adolfs i grunden riktiga, ehuru därom
omedvetna, politik var en politik i otidl Det rycktes
våldsamt tillbaka från bråddjupet av några beslutsamma män.
Denna rörelse kostade en konung dess krona, vilken kastades
ned i tidshändelsernas svalg till ett försonings- och
hämnde-offer.
Efter dessa kraftansträngningar tycktes likväl en
dom-ning, ett missmod fatta hela nationen; den liksom blygdes
för sig själv, såg sig ruinerad, beledd och föraktad.
Då inträdde plötsligt ett nytt tidskifte och det ganska
hastigt. Det var de yttre tidshändelserna samt Karl Johans
val till tronföljare som närmast föranledde detsamma.
Må man säga om 1812 års politik och om Karl Johans
handlingssätt vad man vill; må man resonera över vad vi
kunnat förvärva i stället och mera, och om det olika och
bättre sätt, varpå vi kunnat tillgodogöra oss vad vi vunno.
Må man hänföra mer eller mindre därav till en klok och
landsfaderlig statskonst eller till en dynastisk och blott
fad er lig politik: härtill torde vi en annan gång
återkomma. Ett står dock fast, att den svenska nationen, vilken
1809, liksom vid Karl XII:s död, »icke hade mer igen än den
gode gudens barmhärtighet», sex år därefter kände sig leva
ett nytt liv, med livskraft för en ny framtid och en ny
politik, varigenom vi förr eller senare skola på en motsatt
väg, de homogena elementernas — icke som fordom på de
heterogenas — uppnå och verkliggöra seklernas dröm: en
skandinavisk stormakt av första ordningen i Norden.
Vi äro i övrigt inga beundrare varken av Karl Johan
eller hans regeringssystem. Vi anse honom hava mycket både
gjort och ogjort att ansvara för. Men vilka fel än 1812 års
politik må hava inneburit, medvetna eller omedvetna
(tvetydig synes den i flera hänseenden, det kan ej förnekas)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
