Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.JORDBRUK ET.
33
I Sverige, är 19051 Mot.srv. tal for
För Hektar. Procent. Nordvästeuropa.
Hvete........................95,767 57 % 14-0 «
Råg...................40»,697 24 0 . 31 0 >
Korn..........................184,708 110 » 141 »
Hafre..........................797.511 47 5 » 32 2 >
Öfriga säden......... 198,476_118 »_8’4 »
Summa 1,680,1*58 100 fi 100 X
Denna fördelning är i första rummet beroende af klimat, och jordmån
och företer därför mycket stora olikheter i olika länder. I allmänhet finna
vi pä den nordeuropeiska kontinenten en jämnan’ fördelning än hos oss,
hvilket, visar, att man där mera än i vart. land har att göra med
naturbetingelser, som låta afpassa sig efter odlarens intresse.
En jämförelse med äldre lider visar dock äfven för vårt land stora
olikheter mot nu. Efter en mycket ungefärlig beräkning för tidrymden
1801 20, skulle förhållandet då och nu ställa sig sålunda:
Areal, i hektar. Eller i procent:
Sädo. Ären 1801/20. År 1909. Åren 1801 20. År 1909.
Hvete................15,150 95.767 2’7 % 5-7 *
Rig..................180.000 403.697 32 6 > 24 0 <
Korn..............161,000 181,708 29-2 » 110 >
Hafre................113.500 797.511 206 > 47’fi •
Öfriga Hädan’) . . . . 88^500_198,475_14 9 > 11-8 »
Summa 552.150 1,680,158 100 % 100 *
llafrens uppgång från 21 till 48 torde vara att tillskrifva dels
nyodlingens stora omfattning, dels att hafre» bättre än brödsäden behållit sitt pris
på världsmarknaden. Nyodlingens inverkan åter har varit af tvåfaldig art:
dels lämpar sig öfver hufvud nybruten mark bättre för liafren än för de
mera fordrande sädena, dels har nyodlingen, under seklet såsom helhet, nått
sin största absoluta omfattning i do trakter af Sverige, där hafreodlingen i
allmänhet är — och bör vara — htifvudsädet (västra Sverige och Småland).
Efter spannmålstullarnas införande liar hafreodlingen» framryckning
afstannat, och lämnat rum i någon män för en ökad höstsädesodling (egentligen
hvete). A vissa trakter, där man förut genom ensidigt drifven hafrekultur
utsög jorden, innebär denna förändring ett framsteg.
Kornets starka relativa tillbakagång, frän 29 K af spannmålsjorden
liir hundra år sedan till nu endast 11 innebär egentligen, att odlingen af
detta säde varit något så när stationär, medan de öfriga sädena gått framåt.
Absolute taget har kornarealen icke minskats, förr än under de senaste
årtiondena. Orsaken till kornodlingens stagnerande och tillbakagäng ligger vill
däri, att kornet icke lämpar sig för nyodlad mark, hvarjämte det iir ganska
fordrande i fråga om klimatet. I Skåne, där man i första rummet skulle
kunnat utsträcka kornodlingen, har man föredragit hvetet.
Af de i tabellen här ofvan ej specificerade sädena har under senare
tider blandsäden vunnit betydligt ökad utbredning; däremot har odlingen af
baljväxter gätt tillbaka.
Skörden af våra jordbruksprodukter finnes uppgifven sedau mer
än b undra år tillbaka, men värdet af talen för äldre tider Ur vansk-
’) År 1909 ingår här äfven vicker||, hvilket ej är fallet för ären 1801 20.
3—//22ÖM /. lünifjrntionsH/rcilninf/cn. Hilaya XIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
