Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.JORDBRUK ET.
35
ceranrle än i Västeuropa är vanligt, hvaremot vi idre fullt nå upp till
Östeuropas medeltal ocli naturligtvis stå långt tillbaka för Förenta
Staterna, — dock blott i fråga om hvete och majs.
Behofvet af spannmål liar i vårt land under århundradets lopp
ställt sig på följande sätt, järnfOrdt med skörden:
; ,. Heliot’. .Skörd, öfverskott. Kilogr. pr inb.
Arngen. deciton. deciton. eller lirist.. Behof. Skörd.
1801/20. . . 6.9R0.000 6.(520,000 — 340.(KX) 28(5 272
1821/40. . . !).(140.1 "Hl 9.020,000 — 15,000 314 318
1811/60. . . 11589.000 12,043,000 + 454,000 334 347
1861/80. . . 16,207j000 17.225,000 + 1,018,000 383 407
1881/90. ■ • 21,823,(XX) 21,392,000 — 431,000 4(58 458
1891/00. ’. . 25,399,000 23,429,000 — 1,970,000 515 475
1901/10. . . 38,400,000 24,703,000 — 8,697,000 535 465
Den utvecklingsgång, hvarom dessa siffror upplysa, är tydlig. Under det
senaste årtiondet har Sverige förmått frambringa endast 87 > af sitt
spann-m&lsbehof och har måst importera ungefär 70 kg. för hvarje inb.
Afses endast brödsäden (hvete och råg), ställa sig behof och skörd på
följande sätt:
1 riitw» Behof, Skörd, Öfverskott Kilogr. pr inb.
5 deciton. deciton. eller brist. Behof. Skörd.
1801/20 . • . 2,520,000 2.275,0(X) — 245.000 103 93
1821/40 . . . 8,324,000 8,300,000 — 24.0(X) 117 114
1841/60 . . . 4,525,000 4.535,000 + 10,(XX) 130 131
18(51/80 . . . 6,(531.000 5.558,000 - 1.073,000 157 131
1881/96 . . . 8,761.000 6,287,000 — 2,474.000 187 135
1891/00 . ■ . 9,617,000 7,039,000 — 2,578,(XX) 195 143
1901/10 . . . 10,725,000 7,752,000 — 2,973,000 202 146
Allt. sedan 1800-talets midt har alltså produktionen af hvete och råg
visserligen hållit jämna steg med folkmängden, men ej heller synnerligen
mycket mer. Beho fvet har växt sa mycket raskare. Äfven behofvet* ökning
har dock blifvit något svagare under senare tider, — efter
spannmålstullarnas införande.
Pr inb. utgjorde vårt importbehof af brödsäd under sistlidet årtionde
ungefär 56 kg. ärligen. Motsvarande siffra utgjorde åren 190105 för
Nordvästeuropa 87 kg., men för Sydvästeuropa endast 15 kg. Östeuropa hade
ett öfverskott, att exportera, uppgående till 46 kg. pr inb. årligen.
I »behofvet» här ofvan ingår också utsädet. Särskiljes detta, far man
följande resultat, — fortfarande för råg och hvete tillsammanstagna:
9 risiide Öfrig för- Kilogr. pr inb.
Årti«en’ deciton: h™krS- Utsäde. Öfrigt
deciton. bruknmg.
1801 20 .......’189.500 2,130.500 16 87
1821 40 ...... 515,000 2,809,000 18 99
1*41 60 ...... 649,750 3,875.250 19 111
1861,80 ...... 825,000 5.806,000 19 188
1881 90 ...... 903,(XX) 7,858,000 19 16S
1891/00 ...... 938,00) 8.679.000 19 176
1901 10 ...... 980,000 9,745,000 18 184
Talen för utsädet pr inb. äro mycket märkvärdiga genom sin konstans.
Talen för »öfrig förbrukning’ beteckna hvad man gemenligen plägar kalla
konsumtionen, eller förbrukningen med frånseende af utsädet. 1 fråga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
