- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XIII : Allmänna ekonomiska data rörande Sverige /
36

(1912) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36 EMIØRATIONSTJTREDXINGEN. BILAGA XIII. ALLMÄNNA EKONOMISKA DATA.

hvete och rag — såsom hlir — faller nästan hela konsumtionen på.
befolk-ningen själf. Hvad af dessa säden, som användes till utfodring, är tämligen
obetydligt, jfr sid 48.

1’alen här ofvan vittna då, att svenska folkets förbrukning pr inb. af
råg och hvete har under de senaste hundra åren mer än fördubblats. Till
en betydande del har nog denna ökning blott bestått uti en ändring i
kosthållet, i det att. korn och hafre fått lämna rum för de dyrare sädcna. Från
hygienisk synpunkt är denna förändring såsom bekant icke odeladt glädjande.

Frågans vikt gör att vi ägna något utrymme också at att här skilja
mellan hvetet och rågen. För hvetet ensamt blifva talen följande:

Årligen.

Behof,1
deciton.

Skörd,
decilon.

Utsäde,
deciton.

Kilogram pr ini).

Behof.1 Skörd.

[-Förbrukning.2-]

{+Förbruk-
ning.2+}

1801/20 . . . 195,000 180.000 29.500 8 7 7

1821 40 . 319,000 325,000 42.500 11 11 10

1841 (JO . . . 513.IX» 525,000 64.750 15 15 13

186180. 954.000 807,000 112,500 23 19 20

1881.90 . . . 1,771,000 1,002,000 142,000 38 21 35

1891 (K) . . . 2.687,(Klo 1,233,000 148,000 54 25 51

1901/10 . . . 3,692,000 1,615,000 180,000 69 30 66

Man ser huru oerhördt behofvet ocli förbrukningen af hvete vuxit i vårt
land. Mot endast ett par hundra tusen deciton om året i början af
1800-talet behöfva vi nu ärligen inemot 33/* millioner. Delvis beror nog den
starka ökningen därpå, att i våra dagar hveteprisen på världsmarknaden ha
fallit hastigare än rågprisen, delvis också därpå, att tullen satts lika för hvete
och råg; härigenom bar den relativa prisskillnaden mellan de båda sädcna
inom landet själft förminskats.

För rågen ställa sig siffrorna på följande sätt:

Årligen. Behof,» deciton. Skörd, deciton. Utsäde, deciton. Kilogram pr inb. Behof." Skörd. F’irhr"k-
ning-
1801/20 . . 2,325,000 2,095,000 360,000 95 86 80
182140 . . 3,005.000 2.975,000 472,500 106 103 89
1841 60 . . 4,012,000 4,010,(HK) 585,000 116 116 98
1861,80 . . 5.677,000 4.751.000 712,500 134 112 118
1881 90 . . 6,990.000 5.285,000 761.000 149 113 133
1891,00 . . 6,930.000 5,806,000 790,000 141 118 125
1901,10 . . 7,033,000 6.137,000 800,000 133 116 118

Rågförbrukningeu har alltså gått ned från 133 kg. till 118 sedan
1880-talet, jfr här ofvan.

Under perioden 1901/05 uppgick förbrukningen i Sverige af råg och
hvete tillsammanstagna till 185 kg. pr år och inb. (oafsedt utsädet).
Motsvarande tal för Nordvästeuropa var 212 kg., för Sydvästeuropa 187 och för
Östeuropa 188 kg. Sveriges förbrukning är alltså något låg från do
germanska folkens synpunkt, hvilket nog beror därpå att fortfarande i vissa
delar uf Sverige korn ocli hafre användas såsom brödsäd vid sidan af rågen
och hvetet.

Af bela brödsädcsförbrukningen under sagda femårsperiod föllo i Sverige
35 \ på hvetet, medan alltså rågen utgjorde den större parten. I
Nordvästeuropa i genomsnitt utgjorde bvetets andel 57 "/«, i Sydvästeuropa 89 och
i Östeuropa 41 %.

1 Med inrökning af utsädet. —

’ Med Mnräkniug af utsädet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:52:41 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emuallmek/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free