Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKET. TORP AREKL ASSEN.
681
I viss mån redan fr. o. m. 1800-talet, mon isynnerhet fr. o. m.
1880-talet, har emellertid den svenska jordtorpareklassens tillbakagäng haft andra
och mera sammansatta orsaker än de under tiden dessförinnan hufvudsakligen
verksamma. l)et är dessa de senaste årtiondenas förhållanden, icko de här
ofvan angifna, hvilka böra tagas i betraktande vid bedömande af
torpare-frägans nuvarande läge och vid bedömande af spörsmålet, i hvad mån denna
fråga för närvarande påkallar statsmakternas ingripande.
Såsom kändt, har den ekonomiska situationen på den svenska landsbygden
under de senaste årtiondena undergått väsentliga förändringar. En betydande
<iffolkning af landsbygden har ägt rum, i sammanhang med emigrationen
Och med don till följd af rikets växande industrialisering ökade inflyttningen
till städer och fabrikssamhällen. Torpareklassens minskning har varit ett
led i denna allmänna folkutflyttning, hvilken träffat alla klasser af
landtbefolkningen. Orsakerna till torpareklassens tillbakagång hafva fördenskull i
icko ringa män varit sädana ekonomiska faktorer, som i allmänhet föranledt
landtbefolkningens bortflyttning och som alltså icke haft, sammanhang med
de särskilda förhållanden, hvilka varit förenade med torpinstitutionen.
Att dragningen till städerna och industrien samt till Amerika numera
ür en af de allmännast verkande orsakerna till torpens öfvergifvande, har
bestyrkts af flere för några ar tillbaka i sammanhang med emigrationsfrågans
utredning verkställda enquéter. I motsats mot förhållandet i äldre tid, dä
torparen vanligen emot sin vilja uppsades af jordägaren, fä enligt dessa
utsagor torpens försvinnande i senare tid i främsta rummet tillskrifvas torparnas
frivilliga lämnande af torpen, oftast under påverkan af lockelserna till bättre
aflönadt arbete utom jordbruket. Tillfällena till sådant arbete äro numera
vida talrikare än förr, och arbetsförtjänsterna i högst väsentlig mån stegrade.
Framför sin förutvarande ställning föredrager torparen att vara en fri, lös
arbetare, som har bättre betaldt, som kan friare disponera sin tid och som
ej är bunden för en längre tid framat på samma plats eller hos samma
arbetsgifvare. Såsom bidragande omständighet kommer härtill den allmänna
brist på intresse för jordbruket och ringaktning för detsamma, som på senaro
tid gjort sig gällando inom ganska vidsträckta lager af allmogebefolkuingen.
Förorsakas sålunda torpareklassens nutida minskning i väsentlig grad af
allmänna ekonomiska förhållanden, sa medverka dock härvid äfven ett flertal
särskilda orsaker, sammanhängande med torpinstitutiouens beskaffenhet och
med de speciella förhållanden, hvarunder torparekiasscn lefver. Detta kan
förstås redan däraf, att denna folkklass, jämte de närstående s. k.
backstugu-och inhysesklasscrna, äro de kategorier af den svenska allmogebofolkningen,
hvilkas numeriska tillbakagång har varit starkast. Denna tillbakagång har
vidare i påfallande grad träffat, icke endast de uppväxande elementen af dessa
klasser, men jämväl antalet af familjeförsörjare; under det att bondeklassen,
som äfven lämnat och lämnar ett betydande tillskott till folkströmmen från
landsbygden, det oaktadt i fråga om familjeförsörjnmes antal icko har minskats,
"tan tvärtom på flere orter ökats. Beträffande torpareklassens minskning
böra sålunda, förutom de ofvan angifna allmänna orsakerna, vissa särskilda
faktorer hafva gjort sig gällande.
Dessa särskilda orsaker till torpareklassens tillbakagång hafva i främsta
rummet sin rot i do förändrade förhållanden, som under senaro tid inträdt pä
landtbrukets arbetsmarknad, samt de nya åskådningar och kraf, som i
sammanhang därmed gjort sig gällande hos arbetsklassen.
Samtidigt med deu ofvan omnämnda starka stegringen af arbetslönerna
utom jordbruket har, i synnerhet sedan slutet af 1880-talet. jämväl försiggått
cn betydande stegring af arbetsförtjänsterna inom jordbruket. Särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
