Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VÄNE, FLUNDRE, BJÄRKE OCH ALE HÄRADER af Ruben Mattson - Jordbruksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 KMIORATtOXSlITRKDXIXGIiN. BILAGA VIII. BYODEUNDliRSÖKNINGAU.
1900 öfverstiger föga det år 1865, såsom det framgår af den å sid.
7 meddelade tabellen.
I Viine härad bar minskning skett i flera socknar sedan år 1865.
T de socknar, där bemmansdelaraas antal ökats på senare tiden, är
ökningen störst i Väne-Ryr och Norra Björke, där antalet hemman
sedan 1865 ökats med resp. 17 och 18. I Flundre härad finnes,
såsom siffrorna visa. tendens till hopslagning af heminan. 1 Fuxerna
socken har antalet brukningsdelar nedgått från 42 år 1810 och 45 år
18(>5 till 26 år 1900. I Romeleds socken finnes exempel på en
herrgård, som i sig upptagit angränsande hemman, hvilkas hus salts till
annat håll. Exempel på hopslagning af hemman funnos där också.
Ökningen inom Bjärke härad faller hufvudsakligen på Magra oeh
Stora Mellby socknar. 1 Magra uppgafs det vara vanligt att
hemmanen fortfarande delas vid aifskiften, och denna socken är den
enda af de besökta, där en alltjämt fortgående hemmansdelning
uppgafs förekomma. 1 Ale härad beror ökningen af antalet
hemmans-delar pa Skepplanda och Ostad, med ökning af resp. 13 och 43
hemmansdelar.
Det är alltså icke regel, att hemmanen delas vid
arfskif-ten. Gärden öfvertages vanligen af en af arfvingarna, som sedan
till de öfriga lämnar förbindelse på köpesumman. Dessa reverser
bruka icke inteeknas. Motsatsen är däremot antecknad för Norra
Björke. I Lagmansereds socken uppgafs som vanligt, att de yngre
syskonen låta sina andelar stå inne räntelritt tills de fyllt 15 är.
Hemmansklyfningen i Magra och Erska socknar har befordrats
därigenom, att ägorna ligga spridda.
1 Väne härad uppgafs, att jordvärdena st igit, så mycket, att vid
arfskifte mången gång ingen af arfvingarna kunnat öfvertaga gården,
utan denna måst säljas till oskylda. Arfvingarna ha sedan köpt mindre
gärdar på annat håll. Att yngre söner till en hemmansägare skaffa sig
gårdar genom giften föreföll vara vanligt. Vid arfskifton betalade
pris torde i allmänhet vara snarare för höga än för låga, särskildt då
arfvingarnas antal är stort. Om boet är rikt, få de af syskonen,
som ej öfvertaga gården, pengar. Om gården ej är myckel skuldsatt,
tages hypotekslån. Att delning af hemman sä sällan förekommer,
sammanhänger med de dyra byggnadskostnaderna. Fa många ställen
uppgår husens värde till lika stort belopp som bela den till hemmanet
hörande jordeu.
I Flundre härad hålla »undantagen* på att försvinna. Där bruka
många af de afträdande lefva på köpeskillingen och undantaga blott
bostad och bäst till kyrkan om söndagarna. I öfriga trakter
föreföllo undantagen ännu vara vanliga. Såsom ett normalt undantag
uppgafs i Bjärke härad: i! tunnor råg, 6 tunnor hafre, 1 kofoder
(eller 3 liter mjölk om dagen), 17 kg. fläsk, 17 kg. kött, bostad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
