Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
än tillförene, då möjligheterna till extra inkomster voro sä godt som alldeles
uteslutna, så finnes anledning till det antagandet att, om dessa mindre och
minsta jordbrukare på själfständig grund undantagsvis bidragit att öka
emigrationsströmmen. de väsentligaste orsakerna härtill äro att söka uti andra
förhållanden än de rent ekonomiska.
För de mindre jordbrukare återigen, hvilka gå under namn af
landbönder och arrendera jord af bruk och trävarubolag med arbetsskyldighet till
jordägaren stipulerad i kontrakten, hafva lefnadsförhållandena icke sa sällan
varit mindre tillfredsställande och föga motsvarande konjunkturerna på
industriens och arbetsmarknadens områden. Huruvida icke någon grund för
dou starka emigrationen speciellt från Norrland kan vara att söka i denna
särskilda jordbrukareklass’ missnöje med sina villkor, torde därför kunna med
fog ifrågasättas.
De biförtjänster, som stå länets jordbrukare till buds, utgöras
hufvudsakligen af timmerdrifningsarbeten, flottning af timmer och kolved, kolning,
körning af kol och bergsprodukter, forkörning, skogskulturarbeten, fiske m. m.
Före trävaruindustriens uppsving och pabörjandet af de stora
järnvägsbyggnaderna i länet pä 1870-talet. voro biförtjänsterna på långt när icke så.
stora och så jämnt fördelade som nu. I närheten af järnbruken kunde
jordbrukarne visserligen erhålla extra förtjänster med kolning och körning af
malm och järn, men längre bort från dessa funnos i stort sedt inga
biförtjänster att få. Såväl jämförelsevis större som små jordbrukare voro på
den tiden hänvisade till att taga sitt uppehälle af åkern och ängen, och
skogen bidrog pä sin höjd med en eller annan tolft handsågad plank till
familjens underhåll. I Helsingland voro linodlingen och lärftsberedningen
icke oviktiga binäringar till jordbruket, liksom äfven jakten, med dess
försäljning af vildt, hästuppfödning och handel med hästar icke voro sä litet,
inbringande.
Arbetslönerna voro små. 60 à 75 öre pr mansdagsverke med. kost hos
arbetsgivaren. Jordägarne samlade visserligen inga kapital, men drogo sig likväl
nüdtorftligen fram genom enkelt lefnadssätt, under det att de jordlöse ofta
fingo lida nöd, beroende som de voro pa den tiden af de jordägandes gunst
och nåd.
Annat blef förhållandet sedan norra stambanan hade nått fram till våra
trakter. Redan genom byggandet af järnvägen blefvo tillfällena till
arbetsförtjänst icke oväsentligt ökade, men af mera varaktigt, slag blefvo de med
järnvägens öppnande för trafik möjliggjorda skogsförtjänsterna.
Afsättnings-omràdena för skogsprodukter blefvo genom järnvägen vidgade, sä att t. ex.
kolning ined fördel äfven kunde utföras pä längre afstånd från järnbruken,
och då trävaruindustriens glansår från början till midten af 1870-talet inföllo
ungefär samtidigt, sä blef belt. naturligt en allmän stegring af
dagsverks-prisen följden. Flot.tningslcders byggande, timmerdrifningar, flottningar och
arbeten af många slag vid sågverken kommo de förut mera såsom bisak
ansedda arbetsförtjänsterna att stiga upp till rangplatsen af nära nog
hufvudnäring för befolkningen, som hade att. glädja sig åt. dagspenningar af !>—7
kronor pr man och lo 15 kronor pr man och häst.
Emigrationen, för så vidt den förut hade berott pä arbetslöshet, borde
under denna blomstrande tid minskats, men den vällefnad och den smak för
industriarbete, som de höga och lätt förtjänade dagspenningarna medförde,
skapade en olust för jordbruksarbete, som ännu i vara dagar vill hafva
rot-fäste icke blott, hos arbetaren i allmänhet ut.au äfven, hvad sorgligare är, hos
bela den jordbrukande befolkningen, omständigheter som icke böra förbises,
då det gäller att utforska orsakerna till den nutida emigrationen. Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
