Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under sistlidna sekel, hör man i våra dagar
ej mera omtalas. Hvarje underlig saga om
de manliga odjur, som kallas förförare, kun**
de, vinna förtroende under okunnighetens och
lättrogenhetens tidehvarf; men numera kan
den upplysta verlden icke narras af dylika
under; och en gentleman, ja äfven en lady,
kan tillåta sig en kärlekshandel utan att
jagas ur samfundet som ett odjur. I alla
händelser drabbar tadlet, såsom sig bör, begge
parterna lika; och om älskare i nyare tider
råka i strid, dö de icke af grämelse, utan
af-göra tvisten vid domstol, der en spinnerska
kan få ersättning for ett brutet
äktenskaps-kon trakt; en far eller gift man få sin skada
godtgjord för förlusten af sällskap,
tillgifven-het, tröst, tjenstebiträden m. m., alltsom det
faller sig, af sin hustru eller dotter. Allt
sådant förstår man rätt väl, och lagens
skräm-skott ära fullt tillräckliga, utan känslans
skräckmedel. Straffar en man sig sjelf, eller
låter sig straffas, två gånger för samma brott,
först af sitt samvete och sedan af sitt lands
lagar, då är han en narr, och handlar
dessutom tvärtemot brittiska lagens anda, som
säger — se Blackstone med flera -— att
itt-geo menniska skall två gånger straffas för
samma brott. Låt era skrattmuskler röra sig
en smula, jag ber er derom, Vi vian, och
hyckla ingen orthodox sträfhet; den anstår lika
litet ert ansigte som er ålder.’1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
