Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till fjälls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
midnattssolen, ty häruppe går den aldrig ned den
här tiden. Det är endast, som om dagsljuset
bleve kyligare. Vi beslöto att vaka för att tidigt
på morgonen ro tillbaka till Tornehamn.
Ingenjören och jag togo båten, rodde längs stranden till
ett gammalt blockhus med torvtak, ett f. d.
langarenäste, gjorde upp en liten privateld på jordgolvet
och fördrevo tiden med att söka efter sjöfågelbon
i ett bäckdelta utanför. Sådan som där föreställer
jag mig björnskogens karaktär med småbuskar
bland klyftorna och småbäckar med isvatten
kastande sig utför branterna, vissnade
björkstammar bland knoppande vide och det oberördas stora
ödslighet över det hela.
Men det blev morgon, regnet upphörde, Talo
vaknade och vi proppade in potatis, fläsk och
kaffe för att åter sätta oss i båten och ro till
Tornehamn. Där togo rallarna upp sina nät, vi köpte oss
ett par rödingar, och professor Talo, som aldrig
var sen, då det gällde matlagning, lagade att de
smakade oss förträffligt. Gud, vad man kan äta
häruppe! Talos ansikte sken förklarat av mat,
glädje och smör. Konten på ryggen och i väg!
Vid Björklidens station prejades vi åter av
järnvägsstyrelsen på biljettpriset till Kiruna, ehuru
vi stannade vid Torneträsks station. Där i en
skogsbacke i myrkanten hade ingenjören en
torvklädd kåk med järnspis, och där togo vi in för att
sova. Där mötte Simon och Peter Tuorema med
renhudar och filtar för båtfärden till Kurravara.
Peter Tuorema hade hört, att lappar skulle
finnas vid Nakerijärvi, en tämligen stor sjö några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
