Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA KAPITLET. En ny regering börjar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde honom aktad både af motståndare och anhängare.
Han hade må hända ej många förtrognare vänner. Hans
temperament var kallt, eller dess värma åtminstone dämpad;
han spred ej någon mild glöd omkring sig. Han var af
naturen en tillbakadragen och varsam man, i hvars sätt
varsamheten antog formen af förnämhet och stelhet. Visst
är, att han hade varma och ädla känslor, men sjelfva hans
finkänslighet dref honom att dölja dem. Motsatsen mellan
hans känslor och oförmåga att visa dem alstrade hos
honom någonting konstladt, som ofta föreföll som ren tafatthet.
Det var i underhuset som hans verkliga snille och
karakter visade sig. Peel beherskade helt och hållet
underhuset. Han var en så stor talare som en person kan
bli, hvilken endast vänder sig till underhuset, dess vanor
och syften. Sir Robert Peel hade föga fantasi och så godt
som intet af denna lidelse, som i vältaligheten stundom
intar dess plats. Hans stil var klar, kraftig och ståtlig,
rik på bevis och belysande exempel, hemtade från böcker
ej mindre än från den politiska och kommersiella verlden.
Han följde en åsigt till dess yttersta konseqvenser, och om
bevisningen gömde på några svaga punkter, blottade han
dem skonslöst, ofta med en lätt anstrykning af humor
och torr sarkasm. Hans tal kunna kallas mästerstycken af
sundt förstånd och höga grundsatser, klädda i det
effektfullaste språk. Men de voro stundom någonting mer, ty
de voro både till bevisning och stil så affattade, att de
trängde till underhusets innersta. De återspeglade
nemligen parlamentets stämningar och åskådningssätt lika troget,
som ett lands nationalmelodier återspegla dess scenerier
och folkstämning,
Lord Stanley var en långt mer energisk och passionerad
talare än sir Robert Peel och kom äfven måhända
en och annan gång under senare delen af sin bana den
äkta talarkonstens höjd närmare än han. Men lord Stanley
var föga mer än en glänsande parlamentarisk partigängare,
till och med när han långt sedermera blef Englands förste
minister. Han hade i sjelfva verket mycket litet af detta
slags insigter, som den nya tiden fordrar af sina statsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
