- Project Runeberg -  Undersökningar om Enhet och Mångfald /
23

(1863) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det osinnliga såsom sådant. Men icke heller kan den anses
vara den osinnliga verlden in abstracto, d. v. s. den verld,
från hvilken man abstraherat alla andra bestämningar än
den af vara och osinnlighet; ty visserligen komme derigenom
att åt den osinnliga verlden tillerkännas en mångfald eller
åtminstone en dualitet af bestämningar, men också vore från
densamma utesluten en mängd andra bestämningar, nämligen
alla de, från hvilka vi härvid abstraherat, hvadan den
abstracta osinnligheten icke blefve hda mångfalden. Kan nu
mångfalden icke vara ett enskildt osinnligt och icke heller
det osinnliga in abstracto, så återstår endast, att den skulle
vara det osinnliga in concreto. Men dernled synas vi ej
kunna förstå någonting annat än sammanfattningen af alla
de osinnliga enskildheterna. Och då intet af de enskilda
osinnliga väsendena var mångfalden, så synes det svårt att
antaga, att deras sammanfattning skulle kunna blifva det,
då ju genom sammanfattningen af flera enskilda, utom det i
h vartdera förut gifna, ingenting annat med skäl kan anses
tillkomma än deras relationer till hvarandra. Då måste
antingen dessa relationer ensamme eller dessa tillsammans med
de gifna enskilda utgöra mångfalden. Det förra kan ej vara
händelsen, ty då skulle alltid de enskildas mångfald falla
utom relationernas mångfald och denna sålunda ej utgöra all
mångfald; men i sjelfva verket icke heller det sednare, ty
de enskildas relationer, tillsammans med sjelfva enskildheterna
för sig, kunna rimligtvis ej anses utgöra något annat än
enheten af begge, och denna enhet (såsom uti sig upptagande
den antagna mångfalden, hvilken åter såsom sådan måste
innehålla allt vara) blir på detta sätt icke allenast en/n£utan
enhetew. Enheten kan nu visserligen vara mångfaldig, men
mångfalden såsom sådan synes den ej kunna vara,
allden-stund enhet och mångfald genom något, om än det minsta,
måste från hvarandra åtskiljas. Kan nu enheten icke vara
mångfalden, så kan ju icke det, som sua natura är endera,
också vara det andra. Följaktligen kan aldrig
sammanfattningen af alla de enskilda osinnliga väsendena utgöra sjelfva
mångfalden, då den ju alltid tillika kommer att utgöra enheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:33:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/enhetomang/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free