- Project Runeberg -  Undersökningar om Enhet och Mångfald /
54

(1863) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att formen tager skenet af att vara ett tomt hågot, beror
derpå, att den af tanken är fullt genomskådad, d. ä. faller
alldeles tillsammans med tanken. Utgår man nu från den
realistiska förutsättningen, att det verkliga är annat än
tanke och derjemte från den riktiga fordran, att det
verkliga måste vara concret; så är det klart, att formen måste
visa sig såsom något mer eller mindre overkligt. Den blir
ock detta, om den från sitt innehåll isoleras, hvilket dock
icke får eller behöfver ske.

Derhän hafva vi nu kommit i vår undersökning, att vi
insett, huruledes enhet och mångfald måste af oss tänkas,
så snart vi tänka något, och att de dervid icke utgöra
någonting negativt eller uttrycka sjelfva det abstracta och
successiva i vår uppfattning. Om så är, så kunna yi nu med all
trygghet uttala den satsen: Enhet och mångfald åro
bestämningar hos det sannt varande eller det absoluta.

Men alldenstund det sannt varande eller absoluta, joét
för att vara detta, måste i sig innehålla allt vara, d. ä.
alla positiva bestämningar; så följer deraf, att hvarje
bestämning, den vi rätteligen tillägga det absoluta, ej är
någonting annat än det absoluta sjelft, betraktadt från en viss
synpunkt. Detta måste då äfven kunna sägas om enhet och
mångfald. Ontologiskt och i sin fulla verklighet betraktade,
åro enheten och mångfalden alltså det absohda sjelft. Endast
för det abstraherande förståndet skilja de sig å en& sid&n
från det absoluta såsom dettas bestämningar, och å den
andra från hvarandra såsom olika bestämningar hos det absoluta.

Hvad menar jag nu, när jag säger, att något är enhetf
Ingenting annat, än att mitt medvetande är på något sätt
bestämdt och att reflexionen dervid riktas pä det
bestämmande såsom sådant, utan att fästa sig vid dess betydelse i
öfrigt. Förnimmelsen af enheten är i någon mån concretare
än den af det blotta varat, så till vida som jag, när jag
säger, att något är, endast uttalar det identiska uti mitt
eget sjelfmedvetande och det, hvarom jag talar, hvilket
återigen blir liktydigt med mitt sjelfmedvetande in abstracto;
déremot då jag säger, att något är ett, är dermed utlftgdt*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 02:28:21 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/enhetomang/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free