Enhvar sin egen lärare. Undervisningskurser för själfstudium / I:414 (1893) Author: Per Edvard Magnus Fischier - Tema: Textbooks for schools Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fysik och Kemi - Elektricitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot en magnets ända och till dess midt, en ström alstras i motsatt
riktning mot strömmarna i magneten, samt i samma riktning, då ringen
föres från midten mot ena ändan. Midten af de båda magneterna
befinner sig vid 0, där således strömmen bör vända.

Fig. 71.

Efter 1870 hafva en mängd olika dynamomaskiner blifvit
konstruerade. Äfven i Sverige hafva förbättringar i dessa maskiner
blifvit gjorda. Redan år 1882 konstruerades en dynamomaskin i vårt
land af Wenström, hvilken maskin vunnit ganska vidsträckt användning
och som numera, sådan den utföres af elektriska bolaget i Stockholm,
torde kunna räknas bland de bättre. Utom denna dynamomaskin hafva
vi två andra af svenskt ursprung, nämligen af Jönsson och Thorin.

Öfverförandet af drifkraft medelst elektricitet. Om man i en
dynamomaskin med likriktad ström, t. ex. Grammes, inleder från en
elektricitetskälla en tillräckligt
stark ström, börjar maskinens
induktor att rotera; denna dess
egenskap har blifvit använd till
kraftöfverföring. I Sverige med
sin rikedom på vattenkraft skulle
en sådan kraftöfverföring vara
af stor betydelse. Låter man
nämligen t. ex. ett vattenfall
medelst en turbin sätta en
dynamomaskin i rörelse, så alstras
en ström, som kan medelst
trådar ledas till en annan maskin
på längre eller kortare afstånd;
denna andra maskin sättes då
i rörelse, och denna rörelse kan
medelst remtyg öfverföras till apparater, som skola rotera, hvarigenom
kraft erhålles.

Det är likväl klart, att på så sätt en mängd arbete förloras, men
genom ihärdiga forskningar och försök har man lyckats öfverföra
betydande krafter ganska långa vägsträckor utan alltför stora kostnader.
Bland andra sådana anläggningar må vi anföra en vid en guldgrufva
vid Shippers Creek, där kraften föres från ett vattenfall på ett afstånd
af 4800 meter och öfver berg af 240 meters höjd, hvarvid den nyttiga
effekten belöper sig till ungefär 50 %.

En synnerligt viktig tillämpning af drifkraftens öfverförande med
elektricitet består i att därmed framdrifva bantåg i stället för att som
vanligt använda ånga för detta ändamål. Den första järnbanan af detta slag
uppbyggdes af Siemens & Halske i Berlin år 1879. Banan bildade
en sluten kurva. I dess midt fanns en tredje isolerad skena. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>