Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historia - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
tagare. Hoppet om evig salighet för den, som stupade
i striden, eldade fromma sinnen, under det utsikter
till ärorika bragder och stora byten lockade mera
världsliga naturer att ikläda sig korsets tecken. Som
vanligt saknades ej heller de tvetydiga äfventyrare
af alla slag, som ständigt dyka upp i oroliga tider,
och fattiga lifegna väntade sig frihet och bättre
lefnadsvillkor; men äfven furstar ur kristenhetens
förnämsta hus togo korset och stälde sig i spetsen
för rörelsen.
Det var intet mindre än en ny folkvandring, som
vältrade sina jättevågor mot österlandet. De mest
fanatiska gåfvo sig ej tid att vänta, till dess
rustningarna voro afslutade, utan stormade i orediga
hopar genom Europa, men foro fram som röfvare och
mördare och behandlades därför som fiender, hvart
de kommo, så att till sist endast svaga spillror af
deras härmassor nådde sitt mål. Mera ordnadt tågade i
sinom tid de af furstarne anförda korshärarna utfor
Donaudalen för att vid Konstantinopel gå öfver till
Asien. Där härskade Alexius Komnenus från 1081 som
stamfader för en ny kejsarätt, den komneniska. Trängd
mellan seldschukerna i öster och korsfararne i
väster, af hvilkas härförare den sluge och tappre
Bohemund, Robert Gruiscards son, blott väntade på
tillfälle att upptaga sin faders eröfringsplaner mot
kejsardömet, var han i en förtvinad belägenhet. Men
han förstod att reda sig därur med en diplomatisk
skicklighet, som sällan i världen sett sin like,
än mindre blifvit öfverträffad. Genom att mästerligt
begagna sig af kors-fararnes oenighet, af hvilka på
vanligt feodalvis alla ville befalla och ingen lyda,
lockade han dem en efter annan att hylla honom som
länsherre öfver blifvande eröfringar, och sedan
han befriat sig från deras besvärliga närhet genom
att föra deras härar Öfver till Mindre Asien,
lät han dem där i väldiga strider drabba samman
med sina andra fiender, seldschukerna, och förstod
själf att komma i besittning af det land, som togs
från dessa. Korstågets första och ej minst viktiga
frukt var att det kastade tillbaka seldschukerna
och därmed för tre århundraden hejdade den turkiska
öfversvämning, som hotade Konstantinopel och Europa.
Under ständiga strider och fruktansvärd ödeläggelse
fortgick kors-fararnes tåg genom Mindre Asien och
Syrien. Den planlöshet och brist på ordnad, enhetlig
ledning, som utmärkte hela företaget, var ofta nära
att trots all tapperhet och trosifver göra det om
intet, då hvarje furste blott tänkte på att slå under
sig så mycket gods och land som möjligt. G-enom sin
personliga öfverlägsenhet vann omsider Gottfrid af
Bouillon ett slags högsta ledning, och efter en
ihärdig belägring stormades Jerusalem 1099 under
gräslig blodsutgjutelse. Eröfringarna delades efter
ett fullt genomfördt feodalt system i en mängd små
furstendömen, som ställdes under ett konungarike
Jerusalem. Dess förste härskare blef Grottfrid, dock
utan konungatitel, hvilken liksom sina närmaste efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
