Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Dessa båda äro Clement Marot och Marguerite de Valois.
Clement Marot följer i Charles d’ Orleans och
Franc.ois Villons spår och inleder den långa rad af
hofpoeter, som sedan följa hvarandra vid kungarnes
af huset Yalois hof.
Marguerite de Valois ger i en i lätt och själfsvåldig
ton hållen, af Boccaccios Decamerone direkt påverkad
samling små berättelser, kallad Heptameron (De sju
dagarna), en fortsättning i modern anda af medeltidens
contes och fabliaux.
Som vi sett, har hos dessa författare formen ännu
varit den från medeltiden ärfda, men innehållet i
deras skrifter har klart och bestämdt påverkats af
den från Italien utgående humanismens tankar.
I nästa period är det den antika diktningens form,
som utöfvar sitt inflytande på författarne och vidare
utbildas, till dess den i den därefter följande
epoken får den specifikt franska prägel, som kallats
den pseudoklassiska.
Andra tidrymden.
Ronsardska skolan. 1550-1600.
Det blef, som sagdt, klassiciteten, som nu tryckte sin
prägel på den franska litteraturen, ej blott i fråga
om innehållet, utan äfven hvad formen angick. Man
gick visserligen ej så långt som i Italien under
humanismen, att man allmänt började skrifva på
latin, men man gjorde åtminstone försök att införa
antika versformer, och den gamla i allt sitt s j älf
svald nationella hof- eller, som den äfven kallades,
page-poesien liksom det folkliga dramat underkändes
alldeles af den nya riktningens målsmän, mest för
sin brist på i klassicitetens skola sofrad form.
Den skola, som införde denna nya riktning, kallades
efter sin främste representant den ronsardska eller
efter medlemmarnes antal pleja-den (sjustjärnan).
Den, som först framställde skolans program, var
emellertid ej Ronsard själf, utan Joachim du Bellay,
som 1549 utgaf ett arbete, hvari han direkt uttalade
den tanken: man bör ej skrifva på grekiska eller
latin, men man bör ha klassisk bildning och bilda
sig efter klassiska mönster.
Själf skref han goda sonetter.
Hufvudmannen för skolan var emellertid Pierre Eonsard
(1524- 1585). Han var af sig själf och sin samtid
nästan förgudad, blef åter alldeles nedgjord af den
följande abstrakt klassiska riktningens koryféer, men
hans litterära ära upprättades åter af nyromantikerna.
Med honom inkommer i den franska litteraturen det
antikhärmande nationaleposet, sådant det utbildats
af Trissino i Italien. Han påbörjade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
