Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
sönder af stora fönster. Man vill ej afstå från den
benägenhet att dekorera väggarne med stora målningar,
som redan den byzantinska tiden infört.
l det hela behåller gotiken här mycket af den
romanska stilens karakter; så t. ex. lämnar man ej
gärna kupolen.
Vackra prof på italiensk gotik lämnar domkyrkan i
Florens med sin praktfulla fasad samt kyrkorna i
Siena, Orvieto och Pisa.
De vackra profanbyggnaderna finna vi mest i norra
Italiens småstäder. För oss äro de af intresse därför,
att man nu på sista tiden med så stor förkärlek tagit
dem till modell vid nybyggnader här i Stockholm.
I Spanien når gotiken en rik blomstring genom
blandning af franska och moriska former. Storartade
prof därpå lämna katedralerna i Burgos, Toledo och
Sevilla.
Nyare tidens byggnadskonst.
Liksom under medeltiden kyrkan tryckte sin prägel på
hela kulturlif vet, framträder under den nyare tiden
den världsliga odlingen mera i förgrunden, och liksom
förut först kyrkan och ridderskapet, sedan städernas
borgerskap voro de, söm togo konsten i sin tjänst,
blir det nu furstarne, hvilka med städernas hjälp
byggde upp sin makt på spillrorna af kyrkans och
feodaladelns, som göra det. Jämte dem stå äfven
påfven såsom världslig furste samt hof adeln som
konstens beskyddare.
Kedan detta ger en yttre anledning till att konsten
förlorar den strängt kyrkliga prägel, som var det
utmärkande draget för den under medeltiden. Därtill
kommer dock äfven en annan, inre grund.
Studiet af de gamlas skrifter och minnesmärkena af
deras statsinrättningar och konstlif leder bort från
medeltidens ensidigt kyrkliga skaplynne.
Humanismen banar vägen, och snart träder i dess spår
inom så väl litteraturen som den bildande konsten
det återvändande till de antika idealen, som man
kallat renässansen.
Det var endast en helt naturlig sak, att denna rörelse
skulle utgå från Italien, där just den antika kulturen
haft sin sista blomstring och där spåren af den aldrig
ens under medeltidens mest utprägladt kristna period
gått alldeles förlorade.
Inom arkitekturen hade i den första kristna konsten
många antika element ingått, som äfven sedan, när
de romanska och gotiska stilarna kommo till Italien,
där delvis glömt sig kvar under dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
