Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur och konsthistoria - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
.
Man hade därför lätt att snart nog upptaga allt fler
af dem, och renässansarkitekturen håller först sitt
intåg i Italien.
Den framträder äfven i den kyrkliga konsten. Men
kraftigast och mest egendomlig visar den sig i den
profana arkitekturen, i palatsbyggnaderna.
Till en början rör man sig med en blandning af antika
motiv och medeltida planer och konstruktioner;
sedan öfvergår man så småningom till en allt
närmare anslutning till antiken, dock icke så,
som den framträdde i Grekland, utan på det mera
oorganiska sätt, hvarpå den utvecklade sig i de
romerska byggnadsverken med deras blandning af
kolonn-och hvalfbyggnad.
Florentinskt renässanspalats.
Den förra riktningen kallas förrenässans, den senare
högrenässans.
Förrenässansens födelse kan man i Italien sätta
till början af 1400-talet. Som dess fader räknas den
florentinske arkitekten Filippo Brunellesco.
Han angaf riktningen både för kyrkobyggnaderna och
palatsen, för de förra genom den djärfva kupol han
reste öfver domkyrkan i Florens, för de senare genom
det storartade Palazzo Pitti.
I kyrkobyggnaden återgår man i allmänhet till det
platta taket eller den korshvälfda basilikan och
förbinder med dem en djärf kupol och en fasad, där
den antika kolonnbyggnadens element träda fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
