Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - drummer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drummer
if. Mindre brukligt. 363 † Föråldradt.
dub
(ihop), Am. en som skaffar ihop kunder;
trumslagare,
drumble †, drumbl, vn. söla; fubbla; dåna
ss. en trumma.
drumly, drum’li, a. skotl. lerig, grumlig.
Drummond-light, drum’ond-lit, s. kalkljus.
drunk, drångk, pp. af drink; ap. drucken,
rusig (with, af); dränkt, fuktad (with, i,
med); s. si. rummel, »supning»; ~ as a
lord ei. piper, »full som en borstbindare»;
ever ever dry, ju mer man dricker,
dess törstigare blir man; to get (ei. make
one’s self) berusa sig, supa sig full;
the ladies were äfv. (jfr drink the ladies)
man drack damernas skål; mad »vild»
af rus. ~ard, -urd, s. drinkare (: habitual
~en, -n, pp. af drink a. drucken
numera oftast försupen, supig; af ruset
framkallad, som sker i fyllan och villan
(quarrel etc.); in a ~ fit, under ruset, i
fyllan, openness, -enes, s. fylla, rus äfv.
bild.; dryckenskap,
drupaceous, drèpå’sjus, a. bot. bärande
stenfrukt; stenfruktartad.
drupe, drop, s. bot. stenfrukt (ss. körsbär,
plommon o. d.). nw|, -ël, s. bot. bärlik frukt
innehållande många hårda frön (hallonfrukt),
druse, droz, S. min. drushål (hålighet i bärg åhvars
väggar kristaller sitta). ~ d, -d, drusy, -i, a.
drusformi g.
drux(e)y, druk’si, a. skeppsbyg. fläckad af
(börjande) röta.
druze, se druse.
dry, dri, a. torr i alla bet. äfv. bild. (särsk. mål.:
hård): ointressant, fadd, tråkig; mager,
ofruktbar; utsinad, i sin om en ko; torr i
halsen, törstig; kem. tekn. skeende på torra
vägen (assay, process etc.); om metaller utan
slagg, öfvergår koppar; wid. skarp, klipsk,
hvass, sarkastisk; kall, hård, sträf; va.
(imp. o. pp. dried, -d) torka; uttorka,
förtorka (äfv. med away, Up); torrlägga mark;
länsa, tömma; vn. torka, blifva torr,
förtorkas (äfv. med up); ~ boots F, en skarp
karl; ~ casting, gjutning i sand; ~
dyster, stolpiller; ~ fish, hand. icke-färsk
(saltad, rökt ei. torkad) fisk; ~ fruit,
torkad frukt; ~ goods, hand.
manufakturvaror, alngods (tyger, spetsar, band etc., i mots,
till specerier); ~ measure, mått för torra
varor; ~ money, klingande mynt; ~
steam, öfverhettad ånga; ~ wheel,
osmordt hjul; ~ wine, »tort» (starkt) vin
(»sekt») i mots, till sött; ~ as a bone, (vanlig
liknelse) torr som fnöske; it is ~ talking,
det blir tort att prata; to draw länsa
äfv. F på pengar; to run rinna ut, torka
Ut om en flod; sina ut om en ko; to hang
(ptit) to hänga (ställa etc.) att torka
(»på tork»); ~ up, va. torka upp; torka
bort (tears); vn. torka upp, ut; förtorka;
si. upphöra att prata; to be dried up with
thirst, försmäkta af törst. ~-beat †, va.
mörbulta. ~-blOW, s. slag utan blodvite,
kontusion; äfv. hårdt slag, »dryg» släng.
grufarbetares namn på sinkspat. ’v
-boned, a. bara »ben och skinn». dock,
s. torrdocka, jfr under dock. ~-eyed, a. med
torra ögon (utan tårar). ~-fat, se f^-vat.
~f00t, a.; adv. torrskodd; s. † hund som
spårar villebråd utan vädring. rv-nur$e,
s. »torramma»; (sjuk)sköterska; F
handledare, »barnpiga» se va.; va. uppföda
barn utan di; mil. si. om en underordnad
Sufflera en chef hvad som skall kommenderas.
oil,
se sms. under drying. pile, fys.
galvanisk stapel utan fluidum, ^-plate
-process, s. fotografering med torra
plåtar. ~-point, s. fin radérnål. ~-r0t, s.
torr-röta; veter. lungröta hos får. ~-rub,
va. gnida ren utan vatten; äfv. bona golf.
^salter, 5. förr viktualiehandlare;
nu en
som handlar med färgstoff er och
kemikalier, jfr druggist. ~-Saltery, s. en
salter’s affär ei. varor. ~-shod, a.
torrskodd. ~(StOne)-wall, s. mur utan
bruk. ~-StOVe, s. torrhus (i ett) (växthus).
~-vat, s. kärl, korg etc. för torra varor,
dryad, dri’åd, s. grek. mvt. dryad, skogsnymf.
dryer, drl’ur, s. torkare; tekn. torkapparat
i aiim.; torkrum, jfr sms. under drying;
torkmedel tin oljefärg, pl. »torksaker»,
drying, dri’ing, prt.; a. torkande, tjänande
att torka ngt, i sms. tork- (house, kiln,
room etc.); s. torkning. ~-Cl0Set, s.
torkrum. ^-ground, ~-yard, s. plats där
kläder hängas på tork. ~-line, ~-rope, s.
klädstreck. ~-0il, s. olja som duger att
tillblanda till oljefärg, kokt linolja,
linoljefernissa. ~-StOVe, s. torkugn, tekn.
darrugn, kölna; se äfv. sms. under dry.
dryly, -li, ad. tort, jfr dry. dryness,
-nës, s. torrhet, äfv. wid., jfr dry.
duad, du’ad, se duality.
dual, du’ål, a. betecknande ett tvåtal;
bestående af ei. tillhörande två; s. gram.
du-alis; ~ number, gram. dualis. ~ine, -in,
~in, -in. s. nitroglycerin. ~ism, -izm, s.
fii. dualism, antagande af tvänne
principer. ~ist, -ist, s. ei. (jfr föreg.) dualist.
~istic, -is’tik, a. dualistisk. ~ity, -’lti, s.
tvåhet; delning, sönderfallande i två.
dub,dub,
1. s. prov. vattenpuss; pl. smuts, dy.
dub, dub, 2. va. (imp. o. pp. ~bed, -d) dubba
till riddare a person a knight); gifva
titel ei. (heders)namn; bekläda, pryda †;
tekn. släta, särsk. slikta (jämna) med en
däksel (~-adze); smörja läder under bered-
i: note, 6: do, 6: nor, 6: not, i: tube, ft: tub, ti: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
