Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - local ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lion’s-paw
)(C Mindre brukligt. 763 † Föråldradt.
liquor-case
sjukdom; ~ medicament, med.
lokalmedel (utvärtes [för enskild kroppsdel afsedt! läke-
medel); ~ memory, sense, lokalsinne,
ortminne; ~ press, lokalpressen (ortens
tidningar; landsortstidningarna); ~
situation, ett ställes topografi, belägenhet,
^-action, s. jur. mål som måste väckas
inom viss lokal domstols område. ~
■affection, s. med. lokal åkomma.
~-al-legiance, s. den undersåtliga lydnad en
i ett land vistande främling är skyldig
landets öfverhet, ^-attraction, s.
lokal-attraktion, tillfällig missvisning hos
kompassnålen. ~-board, s. en
kommu-nalnämd (drätselnämd o. sundhetsnämd i ett).
se ofvan; särsk. mål. färg
naturligen tillkommande ett särskildt
afbildadt föremål. Government Board,.’.
ett regeringsdepartement (äfv. kalladt
Cental Board i mots, tin o^-board) som är
öfverstyrelse Öfver boards (har allmänt
öfverinseende öfver fattigvård, hälsovård, allmänna
byggnader, vägar, kanaler etc.).
option, s. frihet
för kommunalmyndighet att bestämma
särsk. i nykterhetslagar.
. metodistisk
lekmannapredikant som fortsätter sitt
borgerliga yrke. ~-taxeS, s. pl.
kommu-nalutskylder. ^e, fr., -kå’l, s. lokal,
lokalitet. ~ism, -izm, s. egenskap att vara
lokal; förkärlek för en viss ort;
provincialism, ortegendomlighet (t. ex. ett för en
viss ort egendomligt språkuttryck). ^iSt, -1st, S.
med. anhängare af den åsigt att feber
har lokalt ursprung. ~ity, -’iti, s.
tillvaro i rummet; ortläge, geografisk
belägenhet; lokalitet, ställe, plats; naturv.
fyndort; egenskap att vara lokal (äfv. ~neSS,
-nes, jfr äfv. föreg.); lokalsinne; pl.
lokalförhållanden. ^ization, -iza’sjun, s.
lokalisering. ~ize, -iz, va. lokalisera, göra
lokal, inskränka till en särskild ort;
förlägga (t. ex. en berättelses handling) till ett
bestämdt ställe; tekn. (t. ex. teiegr.)
bestämma stället för (ett fel), angifva hvar
ngt ligger. -i, ad. med afseende på
stället.
locate, lo’kat, –’, va. placera, förlägga; Am.
utvälja plats för en byggnad etc., Uppmäta
och bestämma gräns (gå upp
rågångarna) för ett nybygge o. d.; vn. slå ner sina
bopålar (: ~ one’s self)’, sätta sig ner
för att bygga och bo; to be ~ed,
om person
skämts, hafva fått sin plats (i lifvet el. bostad),
blifva sittande där man sitter, locating, -ing,
prt. af föreg.; S. jfr följ. (is. Am.).
location,
-ka’sjun, s. förläggande, placerande;
belägenhet; plats, ställe, bostad, egendom,
gård; Am. utväljande och uppmätning af
(uppgående af rågångarna för) land för
nybygge; Am. en uppmätt landsträcka,
nybygge; jur. uthyrande,
bortarrende-ring. locative, -iv, a. utmärkande ort,
ställe, gram. lokativ; s. gram. lokativ(t ord).
loch, l6k, 1. 5. Skoti. insjö; hafsvik.
loch, l6k, 2. ~et, -ët, se lincture.
Lochaber, loka’bur, 5. pr. ett område i
Skotland. ~-axe, s. skotsk hillebard, stridsyxa.
loche, se loach.
lOCk, lok, 1. S. lås i aiim. särsk. på
skjutvapen; knäppe, spänne; tekn. spärr,
häm-inrättning; bromsinrättning, hjullåsning;
sprint, särsk. art. öfverfallssprint; is. Am.
(fram)vagns vändbarhet; sluss;
dambord; damlucka; tillåsning, kläm,
spärrning, fastnande ihop, i hvartannat;
tillstånd att vara låst, bunden aiim. o. wid.
(så att ngt ej kan komma ur fläcken);
Omslutning, »tillknäppning» i brottning ; »tag»;
inhägnad^ ställe), tillstängdt
förvaringsrum, jfr locker; va. låsa (igen); stänga
(med lås) dörren (against, för; behind,
efter; on, om : låsa inne); innesluta,
gömma (äfv. bild. : en hemlighet etc.); göra fast,
fästa, stänga, hindra från rörelse, binda
särsk. fäkt. motståndarens klinga, Spärra, hämma
särsk. vagnshjul; hårdt omsluta, sluta (in
one’s arms, i sin famn); förse med
slussar etc.; vn. låsas, gå i lås el. gå att låsa;
aiim. låsa sig, fastna, sitta fast; mek. gripa
i hvartannat, hugga i; a ^ of carriages
in the street, gatutrafikhinder genom
vagnar som kört ihop; at a, »fast», i
klämm; under o* and key, inlåst; inom
lås och bom (fängslad); ~ aivay, låsa
undan; ~ in, låsa in (jfr ~ up); låsa inne,
stänga in person; ~ out, utestänga; ~ up,
låsa in (ner, undan); stänga m person;
hålla inlåst, instängd; stänga farvatten
om kölden; tätt sluta till (tillhopa); boktr.
sluta formen. ~-band, se ^j-bond. ~-bay,
s. slussgraf utanför slussport. ~-bolt, S.
lås-regel, -kolf. ~-bond, s. mur. bindskikt,
koppskikt, jfr bond-stone. ~-Case, s.
låskista. ~-chain,s. hämkedja. ^-chamber,
S. slussbassäng, -kammare mellan
slussportarna. ~-Cramp, s. fjäderess (verktyg för att
hålla fjädern i ett bösslås vid söndertagning). ~
-dues, 5. pl. slusspengar, ^-furniture, s.
låsbeslag. ~-gate, s. slussport. ~-hatCll,
s. dam(bords)lucka. ~-hole, s. låsinfäll-
nmg (urhålkning för låset i gevärsstock).
s. hake på hämkedja; spärrhake.
~-ho-spital, s. kurhus. ~-jaw, s. med. munlås;
stelkramp. ~-keeper, s. slussvaktare.
~-nail, s. låsspik, -skruf. ~-nut, se jam
-nut. ~-0Ut, s. arbetsafspärrning,
arbetsinställelse från arbetsgifvares sida. ~
-paddle, s. liten lucka i en slussport, ’x,
6: note, å: do, o: nor, o: not, à: tube, å: tub, u: bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
