Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mortgage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mortgagè
F Talspråk.
S48 p Lågt språk.
most
skrifning, pantsättning;
pantförskrif-ningshandling (äfv. ~-deed); egenskap
att vara pantförskrifven; va. pantsätta,
pantförskrifva fast egendom, hypotisera; to
give in se föreg. va.) to have {got) a ~
on, hafva en inteckning i en egendom. ~e,
-è’, s. inteckningsinnebafvare. ~Or, -o’r,
jur., -ur, s. pantgifvare;
fastighets-egare hvars egendom är pantsatt ei.
behäftad med inteckning,
mortiferous, mortif’urus, a. dödsbringande;
fördärflig.
mortification, mortifikà’ SJ un, S. med. en
kroppsdels bortdöende, kallbrand; teol. späkning;
köttets dödande; tuktan, kors; smälek,
kränkning, förödmjukelse; grämelse,
harm (öfver) missräkning; skoti. jur.
bort-testamenterande till (välgörande)
inrättning; /v» will ensue (take place), med. det
kommer kallbrand i; I had the ~ to (see),
jag hade den harmen att (se),
mortified, mo’rtifid, (imp. o.) pp. af mortify.
mortifier, -fiur, s. ngn el. ngt som
förödmjukar etc., jfr följ.
mortify, mè’rtifl, va. döda (med. en kroppsdel :
angripa med kallbrand; teol. späka,
kors-fästa köttet); kufva, undertrycka lustar o. d.;
förödmjuka, kränka, förtreta, harma;
kokk. göra mör; kem. upplösa †; vn. med.
om en kroppsdel dö bort af kallbrand; täras
bort; kufvas, dämpas, betvingas; späka
sig, korsfästa köttet, ^ing, -ing, prt.; a.
förödmjukande,
mortise, mo’rtlS, S. tekn. timm. snick. tapphål;
va. göra tapphål i; hoptappa; intappa
(a beam into a post etc.); ~ and tenon,
tapp och tapphål, hoptappning (dets. som:
tekn. lockbettel,
stämjärn, ^-gauge, s. tappstrykmått.
~-lock, s. instucket lås. mortising, -ing,
prt.; s. hopstämning med tapp, tekn.
hoptappning; ~ machine,
tappskärnings-maskin, tappfräsmaskin.
mortling, mo’rtling, se morling.
mortmain, mo’rtmdn, s. jur. evärdelig
(oför-ytterlig) besittning; oförytterligt
(»omistande») gods; alienated in afhänd,
skänkt såsom evärdelig besittning till en
korporation ei. stiftelse,
mortuary, mè’rtuari, s. likstol;
begrafningsplats; bårhus; a. döds-, begrafnings-,
graf- (t. ex. monument).
morvant, mo’rvant, s. en får-ras.
mosaic, moza’ik, s. mosaik, musiviskt
arbete (: ~ work)’, a. musivisk, hörande
till mosaik, mosaik- (painting etc.); ~
gold, en art tomback (legering af koppar o.
sink : »or rnolu»); musivguld, musleguld,
»guldbrons» (tennsvafla); ^ silver, musiv-
ei.muslesilfver, »silfverbrons». ~ist, -sist,
s. mosaikarbetare.
Mosaic, moza’ik, a. tillhörande Moses,
mosaisk (law etc.). Mosaism, -za’izm, s.
mosaisk lära, trosbekännelse,
moschatel, mos’katel, 5. bot. myskört, des-
mansknopp (Adoxa moschatellina).
mOSChuS, mos’kus, se musk.
Moselie, fr., mozèl’, s. moselvin.
mOSk, se mosque.
Moslem, moz’lem, s. (pl. äfv. ~in, -in)
muhammedan; a. muhammedansk,
moslings, moz’lingz, s. pl. läderaffall vid
hudars skafning.
mosque, rnosk, 5. moské (muhammedanskt tempel).
mOSquitO, sp., moske’to, s. muskit (Cnlex
mosquito m. fi. is. varmare länders myggarter).
~-bar, ~-curtain, ~-net, s. muskitnät
(sängomhänge ei. hårduksfönster).
moss, mos, s. bot. mossa (F ufv. om lafvar etc.
ss. i SV.); (torf)mosse; va. (is. i perf. part.)
betäcka med mossa. ~-agate, s. min.
mossagat. ~-berry, se moor-berry. ~
-bunker, se menhaden, ^-capped, clad,
^-grown, s. mossbeklädd, mossbevuxen,
mosslupen. ~-Crop, s. bot. tufvigt
ängsdun (Eriophorum vaginatum). <v*-H0USe,
s. växthus för prydliga mossor. ~-land,
S. större torfmosse. ^w-pink, S. bot.Phlox
su-bulata. ~-rOSe, s. mossros. ~-ruSh, 5. bot.
borsttåg (Juncus squarrosus). ~-tr00per,
S. förr röfvare på gränsen mellan
England och Skotland. ~ineSS, -inès, s.
mosslupenhet, mossbetäckning,
egenskap att vara ~y. ^y, -i, a. mossig,
mosslupen, mossbeklädd, mossbevuxen;
kantad med mossa; rik på mossa; af
mossa, moss-; bot. finullig.
most, möst, a. (sup., jfr komparativen mOre)
mest; störst; högst; i högsta grad; (vid
en plur. o. oftast utan art.) de fleste, äfv. ellipt.
ss. s.: största delen (antalet) (står vid en sing,
med ei. utan art.); ad. mest; högst, i högsta
grad; ss. förstärkning vid en superi, allra; Am.
nästan, »snarare», så godt som; ^ of ali,
allramest; ~ men, ~ people, de flesta
människor; ^ of us, de fleste bland oss
(äfv. dets. som föreg.),- ~ times, de flesta
gånger, för det mesta; the ~ that can be
said is that ..., det högsta man kan säga
(därom) är att ...; (if he can ...) it is
the ~ he can do, så är det det högsta
han kan göra; the ~ (paiH) of the day F-,
största (»mesta», »bästa») delen af dagen;
for the ~ part, mestadels, till största
delen; to make the ~ of, göra mycket
af : »göra mycken affär (»mycket väsen»)
af»; draga största möjliga fördel af,
begagna (t. ex. tidén) så väl som möjligt;
à: fate, K: far, å: fall, å: fat, k: fast, è: mete, è: met, è: licr, 1: fine fin, f fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
