Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nicety ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nieety
)|C Mindre brukligt.
877 † Föråldradt.
nig ht
fint (elegant, väl valdt) uttryck; finess,
hårklyfveri; kinkighet, ömtålighet;
grannlagenhet, finkänslighet; to a på
pricken, precis, fullkomligt noga,
alldeles lagom; ytterst, utsökt,
nich, nisj, s. min. se blende.
niche, fr., mtj, S. byg. nisch (fördjupning i en mur);
kryphål, ^-vaulting, s. byg. musselhvalf,
halfkupol. ~d, -t, a. anbragt, stäld i en
nisch om bildstod etc.
Nick, nik, S. näcken; nu endast om djäfvulen o.
vani. i uttr. : Old ~ F, hin håle.
nick, nik, 1. s. rätta ögonblicket of
time); lyckträff; spel. träff, högsta kast;
va. träffa; afpassa rätta ögonblicket; ertappa;
si. stjäla; lura, kugga in the very ~ of
time, »i grefvens tid», just i rätta
ögonblicket.
nick, nik, 2. s. skåra, (in)hugg, inskärning
(t. ex. i en nyckel), hack, hak, inåtgående
ojämnhet; (skåra i) kärf stock, räkning; boktr,
signatur i en stil; va. göra skåror (hack)
i, hacka i; hacka (kärfva) sönder ytan;
veter. anglic’era häst a horse’s tail); haka
i, passa in i som ett hak i en skåra; krossa,
slå in fönsterrutor † ; V1I. jfr föreg, passa in (i
hvarann); ~ out, uthugga (tanda) i
kanten ; landtm. afsticka, utstaka. ~-Stick, s.
karfstock. ~er, -ur, s. förr nattlig
gatu-fridstÖrare i London på drottning Annas tid
(som slog in fönsterrutor med halfpennies).
nickar(ei. -er)-tree, nik’urtre, s. se bonduc.
nickel, nik’el, s. min. nickel: F Am. nickelslant
(skiljemynt à 1,2 el. 5 cents), ^-plating,
förnickling. ~-silver, s. se German silver.
~ic, -’ik, ^iferous, -ifurus, a.
nickel-haltig.
nicknack etc., se knickknack etc.
nickname, nik’nam, s. binamn : öknamn ei.
smeknamn (: förkortad el. förvrängd form af is.
ett förnamn ss. Ned f. Edicard); va.
ök-nämna, kalla med ök- ei. smeknamn.
niCOtian, niko’sjian, a. tobaks-, af tobak.
~ine, -in, s. kem. nikotianin,
»tobaks-kamfer» (nikotinsalt). nicotine, nik’otin, s.
kem. nikotin (narkotisk bas i tobak).
nictate nik’tat, vn. blinka, nictation
-tà’sjün, s. blinkning,
nictitate, nik’titat, vn. is. naturv. blinka,
nictitating, -ing, prt.; ~ membrane,
blinkhinna på fåglar, nictitation, -ta’sjun, s.
0m-viiiig blinkning,
nidamental, nidamen’tal, a. naturv. hörande
till ägg ei. ungar,
nidering, ni’during, a. Skoti. nidingsaktig,
nedrig.
nidificate )fc, nidifikàt, vn. bygga bo, häcka,
nidification, -ka’sjun, s. bobyggande,
häckande.
niece, nès, s. brors- ei. systerdotter;
slägting, afkomling †.
niello, it., niel’o, S. konst, niello (svart emaljering),
niffer, Skoti., mf’ur, vn. mångla, köpslå (about,
om); s. köpslagande; byteshandel,
nig, nig, va. hacka sten.
niggard, nig’urcl, s. gnidare, smulgråt,
gi-rigbuk; a. njugg, sparsam (in, of på);
snål, girig. ~ish, -isj, a. njugg, knusslig.
~lineSS, -lines, s. snålhet, knusslighet.
~ly, -li, a. smutsigt snål, sniken; knusslig;
knapphändig; ad. jfr a.
nigged, nigd. pp.; a. hackad, grofhuggen
(ashlar, stone).
nigger, nig’ür, s. F förakti. neger (i st.f. negro);
F »färgad» man i aiim.; Am. ångvinsch på
ångbåt; zool. lok. namn på larven af Athalia
spinarum (en sågstekel); va. Am. lok. bränna
af stockar; ~ off, brälina upp svedda träd,
rödja med eld.
niggle, nig’1, va. † skalkas, skämta med;
vn. »leka» (ivith, med); prov. trippa
till-gjordt; prov. kinka; s. kråkfötter, dålig
skrift. ~r, -ur, s. prov. skalk,
nigh, ni, a.; ad.; prep. nära; vn. o. va. †
nalkas, närma sig (: to draw ~ [£o]); ~
kinsman, nära slägting; summer is
sommaren är när; he was ~ unto death
(ei. ~ dead), han var nära död; he had
~ let fall ..., han hade så när släpt ...;
~ at hand, nära för handen, snartinne;
~ and far, när och fjärran; ~ on to,
nära på, in emot; ~ to, nära (på), nästan;
when need is highest, help is ~est, ordspr.
när nöden är störst, är hjälpen närmast.
~|y†? -li, ad. nära, nästan. ~ness, -nes,
s. närhet.
night, nit, S. natt; kväll (tidén efter solnedgången);
särsk. spektakelafton; bild. andligt mörker,
okunnighet, betryck, död; it tvas dark
•x/, det var »mörka natten»; darker than
r\j, svartare än natten; I have had a good
jag har haft en lugn natt (sofvit godt
i natt); the first ~ of this play, första
kvällen denna pjes uppfördes; last
i går afton; förliden natt, i »natt som
var»; this i natt som är el. som kommer;
i kväll; to make a ~ of it, hålla
på (därmed) hela natten; göra sig en
glad afton, svira hela natten; to sit up
rsjs, sitta uppe om nätterna; to stop ~
there (: lie one ~ there), stanna där öfver
natten; to turn ~ into day, göra natten
till dag; (at) by om (på) natten; om
nätterna; nattetid; in the om (under)
natten; F plötsligt, oväntadt; far (ei. låte)
into the långt (sent) in på natten (äfv.
till a låte hour of the on the ~
before yesterday, i förgår kväll; (under)
i: note, o: do, o: nor, o: not, A: tube, ti: tub, u : bull, th: thing, dh: this, w: will, z: has.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
