Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tice ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
také
f Talspråk. 1500 P Lågt språk.
tale-b earing
tice †, tis, &fv. ’tice, F förk. f. entice.
tick, tik, 1. s. zool. fästing (Ixodes);
kvalster (Acarus), jfr äfv. sheep-**; afv.
hund-lus. —bean, 5. bot bondböna, hästböna
(Yicia Faba). —seed, s. bot. Coreopsis
o. Corispermum.
tick, tik, 2. vn. picka (ss. ett ur, en
telegrafapparat etc.); pricka, göra prickar (märken)
med en penna; F taga på kredit (»krita»);
ge på kredit; va. picka med ars. på ljudet
(t. ex. its little note); (äfv. med of) pricka
för, afpricka, markera (jfr score); s.
pic-kande; prick, förprickning, litet märke;
F kredit, jfr ex.; to buy ei. take (to go, to
run) on (el. upon) köpa, taga (fortfarande
saker) på »krita»; to give ge kredit; to
have got a ~ at one, ha kredit hos ngn.
—tack, s. ett urs tick-tack; äfv. )j< se trick
-track; (nine o’clock) to a ^ F, på
sekunden, precis. —tick, ad. o. s. (jfr föreg.)
tick-tack, pickande. ^er, -ur, s. si. fickur,
tick, tik, 3. s. bolstervar; se afv. ticking, 2.
—maker, S. bolstervarsväfvare.
ticken, tik’én, s. se ticking, 2.
ticket, tik’et, S. (inträdes-, järnvägs- etc.) biljett
(tO, för inträde till; for, till en ort);
(inträ-des)lcort; (lott-, pant- ctc.)sedel; köpmans
räkning, nota † (jfr dock ex.); märke (buret
som igenkänningstecken; på droskor etc.), polett;
varu-etikett, prislapp; liten skylt: Am.
vallista, förteckning på ett partis
kandidater; va. etikettera, vidfästa märke,
prislapp etc. (äfv. ~ up); Am. förse mecl
biljett etc.; ~ of admission,
inträdesbiljett; ~ o f leave, frisedel innehållande
till-låtelse att (under polisuppsigt tills vidare) vistas
på fri fot; ~ night, teat, afton då
benefice-föreställning gifves, hvartill rccettagaren får sälja
biljetterna; that’s the si. det är just det
(den) rätta ei. »det allra bästa» som kan
fås ei. göras; det är riktigt, så står det
till; the real si. äkta varan; »rätta
sorten»; to get —<?, skaffa (lösa) biljetter; to
take ~ (at a university), låta inskrifva
sig; to take a ~ for (t. ex. London), lösa
biljett till (L.); on på räkning, på
kredit (jfr tick, 2. ex.); she remained r^ed
with that adjective, hon fick behålla det
epitetet (öknamnet). —agent, s. Am.
biljett-månglare (person boende utom stationen hvilken
tillhandahåller järnvägsbiljetter). —Clerk, S.
biljettförsäljare vid järnvägen. —COlleCtOr, S.
biljettmottagare. —hole, s. biljettlucka,
—office, s. biljettkontor. —of-leave
man, s. (jfr ofvan ex.) (straffad) person
under polisuppsigt (som på vissa vilkor får vistas
på fri fot), —porter, s. en som bär en
ticket; is. förr medlem af bära:-egillet i
London, »stadsbud». <— seller, s. biljett-
försäljare (-jerska). —Selling, s.
biljettförsäljning. <v/ing, -lUg, prt.; S. i grufdistr.
(malm-)»lottning» (försäljande på auktion).
ticking, tik’ing, l. prt. (af tick, 2.); s.
pickande etc.; Am. F telegram,
ticking, tik’ing, 2. s. bolstervarsväf.
tickle, tlk’1, va. kittla, bild. smeka fantasien,
gommen etc., äfv. fåfängan, smickra; smått reta; vn.
känna kittling; vara kittlig; si. sätta fast,
göra stäld; ^ one’s fancy, äfv. leka i hågen
på ngn; äfv. förekomma ngn rolig, roa
ngn; ~ the palm, muta; it ^s into me,
det kittlar (i) mig. —brain, s. si. stark
dryck. -ur, s. en som kittlar ei.
smeker biid., smickrare; si. kitslig fråga; Am.
si. växelbok. tickling, -ing, prt.; a.
kittlande; biid. smickrande (t. ex. expectations);
s. kittling; ^ weather, »hvass» kyla.
tick-lish, -isj, a. kittlig; ostadig, vacklande,
vankelmodig; »kitslig» (t. ex. uppgift),
»kvistig» fråga, kinkig äfv. om sak, »benig»;
kritisk, svår (times); ömtålig, delikat,
betänklig, anstötlig (skabrös); a ~
customer, äfv. en som är kinkig att handskas
med (att ha att göra med); it’s rather
(a) ~ (affair), äfv. det har alt sina
betänkliga sidor, tickiishness, -isjnës, s.
kittlighet, »kitslighet» etc., jfr föreg. a.
ticktack, se under tick, 2.
Tid, förk. f. Theodore.
tid, tid, a. mör, fin. jfr tender. ~bit, s.
läckerbit, godbit äfv. bild.; »notis» i en tidning,
tidal, ti’dal, a. tidvattens-, som har
afseende på ei. beror af tidvatten (ebb och
flod); periodiskt stigande o. fallande
(jfr tide); utvisande
tidvattensförhållanden (bok, karta); ~ basin, ~ dock,
hamn-bassäng, (våt-)docka som fjKLles af
floden; ~ harbour, ~ (portion of a) river,
hamn,flod(sträcka) i hvilken (hafs)floden
intränger; ~ observations,
tidvattensobservationer; ~ train, järnbantåg hvars
af gångstid er bero af tiden för flodens
inträdande (i ngn hamnstad); ~ waters,
tidvatten ; ~ wave, tidvattens-(: flod)våg.
tidder, tid’ur, tiddle, tid’1, va. kela med,
klema med.
tide, tid, S. förr tid; numera (jfr ex.) tidvatten,
ebb och flod; biid. ström, lopp (t. ex. oj
events), strömning, (häftig) rörelse; biid.
vändpunkt, omkastning (: turn of the
gruf. arbetsskift (om 12 tim.); vn. drifva
med strömmen (ebb ei. flod); sjö. begagna
sig af »tiden» (tidvattnet) (t. ex. för
in-el. ut,segling, ofta ~ it); (om hafvet) stiga
och falla (hafva flod och ebb); the ~
makes, tiden sätter in, floden börjar; se
serve, ex.; the ~ runs high, det är
högvattenstid (bild. jfr följ. ex.); the ~ ran
à: fate, å: far, å: fall, åt fat, å: fast, b: mete, è: met, è: her, i: fine 1: fin, i fir,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
