Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - basque ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
basque
25
bear 1)
basque [Z>a«sft] skört på blus ell. kofta,
damkofta; II— bask[isk].
bas-relief [ba-rilUf, båsriWf] basrelief,
bass 1) [fceis] bas(stämma); bas-, djup; ~ viol
violoncell; [Z>ds] abborre (flere arter),
bass 2) [Ms], bast [frdsZ] bast; -broom grov
kvast; -wood amerikansk lind.
bass 3) [Z>ds] en ljus ölsort,
basset [fräsit] grävlingshund.
bassinet, bassinette [bdsi’neZ] korgvagga,
korgbarnvagn,
basso [bäson] bassångare.
bassoon [tø’su»n] fagott; bassoonist [te’sumsf]
fagottblåsare.
bass-relief [båsrili-f] = bas-relief.
bast se bass 2.
bastard [båstad] bastard, oäkta barn; oäkta
(född); ~-slip (träds) rotskott; <~-title
smutstitel; bastardization [båstadai’zeifen]
förklaring av ett barn för oäkta; bastardize [-[båsta-daiz]-] {+[båsta-
daiz]+} förklara för oäkta; bastardy [öäs/adi]
oäkta börd.
baste [beist] tråckla; späcka, prygla; basted
amr si drucken,
bastille [Zxz’sfi-Z] fästning, fängelse; the B—
Bastiljen.
bastinado [båstVneidou] bastonad; giva bastonad.
bastion [båstian] bastion; bastioned försedd
med bastioner,
bat 1) [båt] flädermus; have —s in one’s belfry
vara tokig; blind as a ~ stenblind.
bat 2) [Z>öf] sällträ, slagträ (i kricket),
slagman; slå med slagträ (i kricket); si
uppassare; si fart, tegelbit, vadd; be at ~ amr si
vara i tur; off one’s own ~ si på egen hand;
on a ~ på vift; ~-horse bagagehäst; -man
officers uppassare (kalfaktor); —pay (officers)
penninghjälp (till bagagetransport); -snian
den som för slagträt i cricket; hatting
skötande av slagträt i kricket, förbandsbomull,
batata [baHa-ta] bot batat.
Batavian [baHeivjan] invånare i Batavia,
holländare; batavisk, holländsk,
batch [båt/] bak, sats, massa, kull, bunt; si
hushålla själv (bachelor); batchy [Z>äZ/i] si
tåpig, larvig, dum.
bate [beit] (skol-sZ) raseri; förminska, minska,
hämma, draga från; bating med undantag av.
bath [ba-e] bad, badhus, badanstalt, badort;
bada ngn; B— Bath (badort i England);
knight of the B— riddare av Bathorden;
go to B— gå ät skogen; B— brick skursten;
B— ehair rullstol; -room badrum,
bathe [beid] (frilufts)bad; bada, badda.
bathetic [ba’eetik] fallande från sublimt till
löjligt, simpel,
bathing [beidiq] badning; bad-; ~-eap
badmössa; ~-helmet badmössa; ~-liut badhytt;
~-machine badhytt på hjul; ~-pool
simbassäng; ~ trunks amr simbyxor; bather
badande, badgäst,
bathos [beieås, Z»d-] fall från det sublima till
det löjliga,
batiste [ba’ti-st] batist.
baton [båtan] kommandostav, polisklubba,
taktpinne; ~ sinister tecken på oäkta
härkomst (i heraldik),
batraehian [baHreikjan] groddjur; grod-.
batta [båta] (Ind.) lönetillägg för officerare och
soldater,
battalion [baHåljan] bataljon,
battels [båtalz] univ.-si räkning på
inackorderingen (i ett College),
batten [båtn] planka (7x2 V2 ell. 3 t.), ribba,
list, läkt, latta; skalka, förstärka med
plankor; fetma, göda.
batter [båta] deg; slå, klappa, angripa,
beskjuta, fara illa med, skarpt kritisera, amr
L’si tigga.
battery [båtari] batteri, uppsättning av kokkärl,
jur våld, misshandel,
battle [båtl] slag; kämpa, (amr också) bekämpa,
angripa; join ~ leverera batalj; the ~ was
to the strong slaget vanns; ~ bowler si
stålhjälm; <■—plane stridsplan: -ship slagskepp,
battledore [bätldå-a] sällträ för fjäderboll;
klappträ; ~ and shuttlecock fjäderbollspel,
battlement [båtlmant] bröstvärn försett med
murtinnar,
batty [Z>d/i] si tokig, vriden,
bauble [bå-bl] grannlåt, leksak,
baulk [ftd’ft], se balk.
bauxite [bå-ksait] bauxit.
bawbee [Z>d-Z>i-] (Skottl.) V2 penny, pl si
penningar.
bawd [Z>d*d] kopplerska; bawdy otuktig.
bawl [bå-l] skråla, amr skälla ut (~ out).
bay 1) [bei] lagerträd, pl lagerkrans; -berry
lagerbär; -rum lagerbärssprit (hårmedel),
bay 2) [bei] havsvik, bukt, klyfta, fönsternisch,
fack, ok; ~ flyg stagfält; ’—window
burspråk; si stor måge.
bay 3) [bei] skall (is. när hundarna äro tätt in
på villebrådet), skälla på; stand at ~ vara
försvarsberedd, hårt ansatt; bring to ~
driva till det yttersta,
bay 4) [&ez] rödbrun (häst).
Bayard [Z>eiad] ridderlig person,
bayonet [beianit] bajonett; sticka med bajonetten,
bazaar [ba^za-a] orientalisk marknad, basar,
bazoo [ba*zu] amr si skvaller,
bazooka amr ett musikinstrument,
bdellium [(Z>)deZ/a7n] bdellium, ostindiskt
välluktande gummiharts,
be [bU, bi] vara, vara till, (vid bildning av
passivformer:) bliva; he was killed han blev
dödad; lie is building a house han håller på
att bygga ett hus; 1 am to inform you det
åligger mig att (har att, bör) meddela Eder;
for the time being för närvarande, tillsvidare;
being [biii] tillvaro, väsen; human being
mänsklig varelse,
beach [bi-t[] (sand)strand, långsluttande strand;
draga upp på land; -comber [bi-tfkouma]
nybyggare på söderhavsö.
beacon [bi-kn] båk, fyr, trafikfyr,
signalstation, vårdkas; aerial ~ flyg luftfyr; lägga
ut sjömärke, lysa för.
bead [Z>i«d] pärla, kula, korn på gevär, pl
radband; förse med pärlor, träda upp på snöre,
antaga pärlform; -roll förteckning, lista;
beadsman [bi-dzman] person, som mottager
understöd av en annan, som beder för en
annan; beaded tyre auto pärlad bilring;
beading ornament i form av pärlrad, pärltyg;
beady pärlformig, (om ögon) små och klara,
beadle [bi-dl] pedell, sockenfogde med en viss
bestraffningsmyndighet; beadledom överdriven
tjänstvillighet, fjäskighet, (dum)formalism.
beagle [bi-gl] stövare, harhund, spion, fogde,
bcak [bi-k] näbb, krokig näsa, framstam, spetsig
udde, pip, si överhetsperson, domare; beaky
kroknäst.
beaker [bi-ka] stor bägare, kopp med pip.
beam [Z>i>m] bjälke, däcksbalk, plogtistel,
våg-balk, balans (på ångmaskin), stråle, glans,
leende; utstråla, skina, le; she beamed on
him hon log glatt mot honom; ~-ends
däcks-balksändar; beamish fam strålande; beamy
bred (om fartyg),
bean [bi-n] böna, si huvud, si pengar; si slå;
old ~ si gamle vän; full of —s på gott humör;
amr si alldeles på tok; give one ■—s si ge på
huden (i ord ell. handl.); spill the —s si
försäga sig, röja; -feast fest för ens arbetare;
-fed på gott humör,
bcano [&i*7iou] fest (is. för ens arbetare),
bear 1) [bæ-a] björn, ohövlig person, börsspe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>